Bakterier.
Det första som jag tänker på när jag hör ordet bakterier är förkylningar, sjukdomar och att man måste vara noga med att tvätta händerna för att inte få i sig dåliga bakterier. Men vad är bakterier egentligen? Är det något som är farligt?
Bakterier är faktiskt inte bara farliga, dom flesta är inte det. Många har faktiskt en hel del finurliga egenskaper. Vissa är till och med nyttiga för oss.
Bakterier finns nästan överallt, så därför måste vi vara noga med hygien så vi inte få i oss dåliga bakterier som gör oss sjuka. Det bakterier som gör oss sjuka (patogener) kan spridas i infekterat vatten, smittad mat, nysningar och hosta, sjuka djur och insektsbett. Bakterier som sprids från djur , löss, myggor etc. dödar flera miljoner människor varje år. För att skydda sig mot en bakterie så måsta man främst göra miljön otrivsam för den. Vi försöker hålla saker hygieniskt, vi rengör våra bestick och städar våra hus. Vi håller våran mat fräsch. Sen bugger kroppen också upp ett immunförsvar som vi som skyddar oss mot bakterier som kommer in i kroppen.
Sen finns det också bakterier som är nyttiga för oss, som är bra för våra tarmar och allt. Såna bakterier kallas mjölksyrabakterier.
källa: No-boken
Arkéer.
Arkéer påminner om bakterier då de båda saknar cellkärna. Men biokemiskt liknar dom mest eukaryoterna, och därför tror man också att dom är närmare släkt med eukaryopterna än med bakterierna.
Vad som skiljer arméerna från allt annat levande är att dom har en annan cellmembran.
Men vad som skiljer dom i från eukaryoter och bakterier att det har enn annorlunda struktur på cllväggen och annorlunda mambranlipider. Dom trivs också i extrema livsmiljöer så som väldigt salt vatten, mycket surt vatten, i lavasjöar osv..
källa:
Eukaryoter är ett benämningsnamn på växter, svampar och djur. En eukaryot är en organism som är en typ av cell kan man säga. Eukaryoten kan bestå av flera celler.
Växter, sporväxter och fröväxter.
Första växterna på land var enkla sporväcter som hade utvecklats ifrån grönalgerna. Växterna utvecklades till högre växter som blommor och träd.
Man har alltid haft svårt med att dela in växter, men det finns två sätt kan man säga, som fungerar riktigt bra. Det ena sättet är att dela in växter i bålväxter och stamväxter. Bålväxterna har bara en enda växtdel och det är bålen medans stamväxterna är uppdelade i flera olika växtdelar som tex. rot, stam och blad. Växternas byggnad änger i hop det tar upp och släpper i från ämnen. En bålväxt tar alltid upp direkt den näring och det den behöver från omgivningen och släpper även tillbaka resterna direkt. En stamväxt har ett transportsystem så att den kan kicka ut näring till alla växtens delar.
Sen kan man också dela in i sporväxter och fröväxter. Skillnaden mellan dom två är att fröväxter förökar och sprider sig med frön och att sporväxter förökar och sprider sig med sporer.
Svampar.
Svampar har alltid varit svårsorterade, det är först nu på senare tid som man har lagt dom i ordningen bland eukarytoter. Tidigare har dom hört till bland annat växter. Varför man har haft svårt att hitta en plats åt dom är för att dem är lite svåra att förstå sig på, dom växer ur marken men kan också användas i bakning och finnas under fötterna. Jag ska nu försöka förklara vad en svamp är, så gott det går.
Man kan säga att en svamp som växer i skogen typ (storsvamp) har tre delar. Dom delarna är strumpa, fot och hatt. Sen har svampen en hel del andra massa delar, som skivorna, ringen och mycel.
Det finns också bara två ’’kategorier’’ om man ska dela upp svamparna i. Dom kategorierna är storsvampar och småsvampar. Svårare än så har man inte gjort det. Storsvamparna växer främst i skogen och det är sorter som kantareller, flugsvamp etc. Småsvampar är lite otäckare enligt mig. För dit tillhör mögelsvampar, och sådan vill jag helst undvika i min ost (tycker inte om mögelost). Jag slipper helst också att ha det under fötterna (småsvampar, inte mögel).
Djur, ryggradsdjur och ryggradslösa.
Ett sätt att sortera in djur i är att dela upp dom i ryggradsdjur och ryggradslösa djur, det är ganska enkelt för man utgår direkt efter hur deras kropp får stöd. Det djuren som har skelett av ben eller brosk delas in kategorin ryggradsdjur. Ryggraden är den viktigaste delen av skelettet då den består av en massa kotor. Det flesta landdjur tillhör de ryggradslösa djuren så som apor,ödlor, människor etc. Det djur som inte har någon ryggrad delas in i den andra kategorin, ryggradslösa djur. Ett exempel på ett ryggradslöst djur är amöban. Ett annat exempel på ett ryggradslöst djur är maskarna.
Maskar:
Det finns tre grupper som man delar in maskarna i, dock så är inte grupperna så nära släkt med varandra men alla räknas som maskar. Grupperna är rundmaskar, plattmaskar och ringmaskar.
Såhär ser en Rundmask ut.
Rundmaskar är oftast väldigt små, en del är till och med mikroskopiskt små. Rundmaskarna trivs i de flesta miljöer, men de större maskarna som springmaskar och spolmaskar är större och kan leva i våra tarmar, och de är också exempel på parasiter.
En plattmask:
En virvelmask trivs ofta under en sten vid strandkanten. En virvelmask är en plattmask som lever av bottenslam. Binnikemasken är också en plattmask som också räknas som parasit som lever i oss människor men även djurs tarmar. Där kan binnikemasken leva i 10 år och kan bli upp till 20 meter lång.
En Ringmask:
Ringmasken är den mest utvecklade masken av alla de här grupperna av maskar. En daggmask är ett exempel på en ringmask, även iglar och havsborstmaskar hör hit. Daggmasken är våran viktigaste mask då den bland annat bryter ned löv och andra saker till jord.
Blötdjur:
kort sagt är blötdjur benämningsnamn på en stor grupp djur med mjuk muskulös kropp.
Blötdjur är huvudsakligen symmetriskt uppbyggda. De består av ett huvud, en säck med alla organen, en mantel och en kraftig fot.
Snigel, snäcka, mussla och bläckfisk.
Sniglar:
är ett långsträckt djur.
cylinderfromat
På huvudet sorter fyra tentakler (bara de två bakre har ögon).
Sniglarna förekommer på öppna fält, i fuktiga skogar eller i mörka och fuktiga utrymmen som bergsskrevor eller källare.
Man känner till 21 arter i Sverige.
Svart skogssningel är en av de vanligaste.
Svart skogssnigel:
ungefär 10 cm lång.
andas ur ett vitt hål på sidan av kroppen.
kroppssulan är muskulös och slemmig.
finns främst i södra sverige.
trivs på fuktig mark
Snäcka:
ögonen sitter på skaft.
saknar käkar
en snäcka bor alltid i ett skal som ofta är spiralvridet.
de flesta landlevande snäckor är växtätare
man kan säga att det är en ’’snigel’’ som bor i ett skal.
Mussla:
en mussla har alltid två skal som hålls i hop av ’’gångjärn’’ och en massa muskler.
ostron är en slags mussla.
sveriges vanligaste mussla är blåmusslan.
musslor fångar in syre och plankton genom mantelhålan
hos vissa musslor är skalets insida av pärlemor, så om typ ett sandkorn kommer in i musslans insida så skyddar musslan sig genom att bilda pärlemor runt själva sandkornet. Och så kan en pärla bildas.
Bläckfisk:
en bläckfisk har inget skal, utan bara en liten skalrest innanför huden.
alla bläckisar är rovdjur.
dom har bra syn.
dom fångar sina byten med armarna, som är försedda med sugskålar.
bläckfiskarna sprutar ut bläck när dom känner sig hotade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar