medeltiden litteraturhistoria

Medeltiden 

Under denna tidsperiod uppstod det ett helt nytt sätt att skriva litteratur på, man började sortera sin litteratur i gener. Till exempel riddarromaner, kärelksromaner, biografier och krönikor. 

Kristendomen som religion var i full fart påväg att grundas och skrivas ned och därför förekom det även en hel del religösa texter. 

Vissa kallar medeltiden även för riddartiden, då samhället blev mer och mer hierarkiskt styrt (pyramid samhälle) och väldigt många kärleksverk kom att handla om riddarna.

Några verk från tidigmedeltid är Beowulf, och ett verk från hög medeltid som jag tänkte ta upp är tristan och isolde. Beowulf sagan handlar om en hemsökt kungasal i danska Lejre av ett monster som dödar dem som övernattar i salen. 

En man från Sverige vid namn Beowulf fick höra talas om odjuret och begav sig till Lejre och besegrade odjuret och utsågs till hjälte. Dock kommer det yttligare ett till odjur till Lejre som han senare även besegrar. Historien slutar med att Beowulf blir hövding i Sverige och en av hans trälar upptäcker en skatt som vakas av en drake. Beowulf bestämmer sig för att besegra draken och ta över skatten dör han av drakens hugg mot hans hals. Denna historien är en elegi som är skriven under tidig medeltid på vers, sagan om odjur och magi som klassas som myter vilket också var väldigt populärt att berätta om under den här tidsperioden, därför tycker jag att Beowulf är ett bra exempel. 

Ett annat exempel är sagan om Tristan och Isolde som är en riddar och kärleksroman som har uppkommit under hög medeltid. Sagan handlar om Tristan som är en skicklig riddare som skickas iväg för att slåss av sin morbror som har en tvist. I den kampen han var skickad till blir han skadad och tas han om drottningens vackra dotter Isolde som Tristan senare kommer få svårt att glömma. När Tristan kommer hem berättar han om Isolde och hans morbror Kung Mark blir också förälskad i henne. Kung Mark gifter sig med Isolde. Sagan slutar med att Tristan senare att dör efter ännu en kamp med en av Kung Arthurs fiender och när Isolde som är lika förälskad i Tristan tillbaka får reda på att Tristan är död dör även hon. 
Detta är ett verk som är skrivet under högmedeltid, som jag tycker är väldigt typisk medeltiden då höviskheten i krigaradeln kring 1100-talet blev väldigt viktig. Höviskhet kommer från ordet hov och betyder att en riddare ska följa sin herres ord, och det är det som händer i den här sagan då Tristan som är riddare inte får gifta sig med Isolde.

Mitt sista exempel på verk från medeltiden är Rollandssången som är ett diktverk om riddaren Roland som kommer att stupa i kistenhetens namn under slaget vid Roncevaux. Hans leder kampen mot saracenerna och i början vägrar han blåsa i sitt horn för att få hjälp då han inte vill utsätta kejsaren för fara. Tillslut när han är den enda levande kvar från sin trupp bestämmer han sig för att blåsa genom hornet, när han blåser i hornet får han ett hugg i huvudet så hårt att han hjärna rinner ut.
Även här har vi en saga om riddare som går på vers och handlar om hur den tappra riddaren skickas fram och offrar sitt liv för sitt hov.

Antiken, litteraturhistoria

Antiken utspelade sig i Grekland men även i slutet en liten del av rom under tidsförloppet 700 f.kr - 500 e.kr, 

Det som är förknippat och ofta förekommer inom antikens litteratur är gudarnas inblandning i människors vardagliga duster. Gudarna satte käppar i hjulen för människorna och påverkade mycket till konflikter. 

Sen hade man så kallade berättartekniker för att man enklare skulle kunna återberätta. Man framförde verserna rapsodiskt (’’pratsjöng’’) och följde en viss takt och man stannade upp när det blev som mest spännande.

Grekerna gillade dessutom att utrycka historier genom draman. Syftet med att framföra ett drama (som vi idag kallar teater) var att man ville göra sin publik medveten om människors villkor och ge dom rening, begreppet Katarsis. 

Två litterära verk som utgår mycket i från den religon grekerna hade på den tiden var Illiaden och Odysséen. Illiaden handlar om belägringen av staden Troja (det trojanska kriget). Tio år in i kriget grälar Akilles och Agamemnon om en kidnappad slavflicka, i samband med detta gräl lägger även gudarna sig i som till nytta av sina krafter sätter upp hinder för fienden som vi människor annars hade gjort. Till exempel blir Akilles kusin dödad och Akilles vill hämnas, Akilles får för sig att döda den trojanska prinsen. 

Odysséen handlar om kung Odysseus som har retat upp havets gud Poseidon. Kung Odysseus ska resa hem över havet men hans hemresa från det trojanska kriget tar upp till 10 år då Poseidon sätter upp hinder som skeppsbrott, stormar och strider. Odysseus har även bråttom hem till sin fru som under tiden blir uppvaktad av en massa friare som vill åt Odysseus kungatitel, verket slutar med en blodig uppgörelse mellan Odysseus och friarna. 

Sista verket som jag har valt ut är dramat om Kung Oidipus, som är son till Kung Laius och Drottningen Iokaste av Thelbe som liten blir dömd till att mörda sin far och gifta sig med sin mor. När kungen får höra domen skickar han ut sin lilla son ut i ödemarken för att dö, men pojken blir räddad av en ny familj. 

Utan att känna till sin dom eller förflutna återvänder Oidipus till staden Thelbe i vuxna dagar och domen visas vara hans öde. Oidipus blir därefter kung i Thelbe efter att ha dödat sin riktiga far och gifter sig med sin mor och får några söner. Dramat slutar med att sanningen kommer fram om att han var den tidigare kungens son, staden drabbas av sjukdomar och Kung Oidipus tar livet av sig för att avsluta eländet. Hans söner kommer senare till att bråka om tronen och ett inbördeskrig bryter ut och dramat slutar i en tragedi. 

Tre väldigt typiska verk för Antiken när det innehåller så pass mycket utav den grekiska mytologin som just är väldigt tidstypisk för Antiken då det var den religion folket ägnade sig åt Det finns inte så mycket logiska förklaringar till gudarnas handlande heller vilket var helt naturligt i deras historier som skiljer sig markant ifrån de flesta historier vi skriver idag om inte den litteraturen man skriver visar sig vara inspirerad från antiken. 

Forntiden 4000 f.kr - 700 e.kr

Vad som är typiskt för den här tidens litteratur är den så kallade Mnemoniken som var en slags minnesteckning, för att helt enkelt komma ihåg verser och dikter. 

Från början var alla verser inte nedskrivna och en del religösa texter fick inte ens skrivas ner, för att de skulle bevaras heligt. Skrönor, sånger och berättelser samt levnadsregler förekom också mycket.

Ett känt verk från denna tid är Gilgamesh-eposet som skrevs i dåvarande Mesopotamien. Gilgamesh-eposet sägs även vara världens äldsta litterära verk. Huvudpersonen i verket är kung Gilgamesh som vandrar runt i öknen sökandes efter livets ört, för att återuppliva en vän till honom och göra sig själv odödlig, en av många hjältesagor och myter från Babylonien som idag finns bevarad. Några exempel på andra verk från denna tidsperiod är De dödas bok och Höga visan. 

Idag är Höga visan en bok i det Gamla Testamentet i de kristnas bibel. Höga visan är ursprungligen en text skrien till Kung Salmo, en viktig person som förekommer i de kristnas bibel. Höga Visan är en kärlekstext som tolkas olika mellan kristna och judar, judarna tolkar den som en kärlekstext, om guds kärlek till israel som på senare tid när kristendomen har uppstått har den ''judiska texten'' inspirerat kristna att tolka den som kärleken mellan Jesus Kristus och kyrkan. 

Det tredje verket De dödas bok sägs vara en slags instruktionsbok om det så kallade efterlivet. De dödas bok har sitt ursprung i Egypten och lästes vid begravningscermonier under Farao-tiden. Man trodde på reinkarnation och boken talade tydligt om hur du skulle dömas för att få gå vidare till de frälstas land.