Vad som är typiskt för den här tidens litteratur är den så kallade Mnemoniken som var en slags minnesteckning, för att helt enkelt komma ihåg verser och dikter.
Från början var alla verser inte nedskrivna och en del religösa texter fick inte ens skrivas ner, för att de skulle bevaras heligt. Skrönor, sånger och berättelser samt levnadsregler förekom också mycket.
Ett känt verk från denna tid är Gilgamesh-eposet som skrevs i dåvarande Mesopotamien. Gilgamesh-eposet sägs även vara världens äldsta litterära verk. Huvudpersonen i verket är kung Gilgamesh som vandrar runt i öknen sökandes efter livets ört, för att återuppliva en vän till honom och göra sig själv odödlig, en av många hjältesagor och myter från Babylonien som idag finns bevarad. Några exempel på andra verk från denna tidsperiod är De dödas bok och Höga visan.
Idag är Höga visan en bok i det Gamla Testamentet i de kristnas bibel. Höga visan är ursprungligen en text skrien till Kung Salmo, en viktig person som förekommer i de kristnas bibel. Höga Visan är en kärlekstext som tolkas olika mellan kristna och judar, judarna tolkar den som en kärlekstext, om guds kärlek till israel som på senare tid när kristendomen har uppstått har den ''judiska texten'' inspirerat kristna att tolka den som kärleken mellan Jesus Kristus och kyrkan.
Det tredje verket De dödas bok sägs vara en slags instruktionsbok om det så kallade efterlivet. De dödas bok har sitt ursprung i Egypten och lästes vid begravningscermonier under Farao-tiden. Man trodde på reinkarnation och boken talade tydligt om hur du skulle dömas för att få gå vidare till de frälstas land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar