Växthuseffekten. Vad är det för någonting?
Och hur uppstår den?
Man kan lätt förknippa växthuseffekten med global uppvärmning och hålet i ozonlagret. Alla tre hänger lite grann ihop, men dt är också tre helt olika miljöproblem.
Man kan i alla fall säga att växthuseffekten kan bidra till den globala uppvärmningen. Även hålet i ozonlagret. Men orsakerna som bidrar till den globala uppvärmningen, är två helt olika saker som jag tänkte berätta eller skriva om i det här blogginlägget.
För att växthuseffekten ska kunna fungera så krävs det ju såklart en hel del växthusgaser.
Exempel på växthusgaserna är bland annat, vattenånga (h2o) , koldioxid (CO2), ozon, , dikväveoxid(N2O), metan (CH4) och freoner. Det alla växthusgaserna här har gemensamt är att alla, bidrar till att värma upp våran jord. Med en lagom mängd utav växthusgaser, så håller vi ett jämt klimat.
Vi har sedan långt tillbaka haft en stor nytta av växthuseffekten, och det har vi än i dag. Men nu på senare tid så har vi människor rubbat den nyttiga balansen för att behålla värmen med att släppa ut en massa växthusgaser. Och det värmer upp våran jord, och kan på lång sikt förändra vårar klimat.
När vi till exempel kör bil. Så förbränns ju koldioxid och vi släpper ut koldioxid och vattenånga.
De växthusgaserna vi har i våran atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen att lämna jorden, eller atmosfären och jorden värms upp.
Men såklart, utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.
Okej, vi har ganska klart för oss att växthuseffekten värmer upp våran jord.
Frågan är ju hur den gör det. Och vilka effekter det har på våran jord.
Det dem här växthus gaserna gör är är att dem i princip lägger sig som ett täcke i atmosfären, dvs. att de släpper in värme (svårare att släppa ut). När värmen träffar dessa växthusgaser (eller molekylerna i vattenånga, koldioxid, ozon, , dikväveoxid, metan (CH4) och freonerna) så studsar energin åt alla riktningar. Och när växthusgaserna har lagt sig som ett täcke ovanför jorden, eller i atmosfären så stannar ju värmen kvar och träffar jordytan igen. Precis som värmen ’’magasineras’’ i ett växthus. Och om man tänker att den här effekten pågår under lång sikt så ökar den globala uppvärmningen allt eftersom.
Några exempel på de konsekvenser som uppstår när den globala uppvärmningen ökar kan vara att de länder som ligger nära runt ekvatorn skulle utsättas för torka och en sinande
livsmedelproduktion.
Detta är länder som ofta är befolkningsrika och i stort behov av matproduktion. Exempel på dessa länder är nog främst dem som ligger kring medelhavet som Spanien, Italien, Länderna på Balkanhalvön, stora delar av Afrika osv. Hetta och torka kan rasera skördar och skulle kunna i sedan tur leda till en svältkatastrof.
En annan konsekvens som kan uppstå är att den stigande medeltemperaturen leder till upptidning av en massa glaciärer som i sin tur bidrar till att havsnivån höjs. Och de städer och länder som ligger låglänt kan drabbas av översvämningar. Växthuseffekten kan bidra till en hel del naturkatastrofer. Och det är såklart något man vill förhindra. Vad man kan göra för att förhindra, eller minska effekten av värmen som absorberas kan man minska på utsläpp av växthusgaser. En konkret lösning är att inte köra så mycket bil, men då krävs det många som trappar ned på utsläppen för att det ska göra en synlig verkan. Att minska utsläppen av industrier skulle också minska en hel del utsläpp av växthusgaser.
Nu över till det andra miljöproblemet. Det stora hålet i ozonlagret.
För det första, vad är ozonlagret och vad har det för funktion?
Ozon, är en speciell form av syre, eller en gas osm finns i den luften vi andas.
Normalt syre som vi andas har molekylen två syreatomer, medan ozon har molekyler med tre syreatomer. Så den kemiska beteckningen för ozon är O3.
Det ozonet gör är att det lägger sig som ett skikt på ungefär 10–50 kilometers höjd, (källa http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ozonskiktet). Och skyddar oss från den starka UV-strålningen som solen strålar ut, och det skyddet är livsviktigt för oss och alla tänkbara levande organismer.
Ozonet i ozonskiktet bildas när UV-strålar träffar vanligt syre, och vissa delar av ozonet i ozonlagret kan samtidigt brytas ned till vanligt syre.
Och det är dem här två processerna som ständigt pågår som håller ozonskiktet i balans. Utan ozonlagret så skulle vi inte kunna överleva, de flesta människor skulle dö i hudcancer.
Sen så skulle havsnivån kunna höjas, om det här skyddet mot de ultravioletta stålarna inte hade funnits. För då skulle glaciärer kunna smälta, det räcker bara med att medeltemperaturen på jorden höjs med en grad för att vissa områden ska kunna smältas. Och att det ska kunna utlösa någon slags reaktion.
Vad som har varit väldigt oroväckande och hotande mot oss är att på vissa ställen runt våran jord så har det skyddande ozonskiktet tunnats ut. Speciellt vid polerna över Antarktis. Varför det har blivit tunnare där, eller ett hål så att säga är pga. stora utsläpp av gaser som bryter ned ozonet. Freoner är ett exempel på en nedbrytande gas som bland annat har används flitigt som kylmedel i kylskåp och som drivgas i sprayflaskor.
Som tur är numera är ozonförtunnande ämnen förbjudna och användningen har minskat. Och uttunningen av ozonskiktet har lugnat sig, men att återställa det skyddande lagret kommer att ta lång tid. Men så småningom så kommer det vara återställt, om man inte släpper ut mer nedbrytande gaser!
För att formulera texten utförligt använde jag mig av http://www.synonymer.se/
Mycket bra, bara att fortsätta!
SvaraRadera