Mina mål för åttan

-Kvalitén på mina arbeten ska bli höjas, formuleringar, format, relevant innehåll etc. 

-Nivån på muntliga presentationer så som mina redovisningar ska höjas, mer innehållsrik fakta, bättre beskrivningar av källor, inlevelse i det man berättar om.

-Öka mitt ordförråd i spanska och engelska, prata mer utav det båda språken. Ta ställning och visa mer av min mutliga kapacitet på lektionerna.

-Bidra mer i No, och ett större engagemang i de ämnena som inte alltid faller mig i smaken. 

gaser

Helium är ett grundämne

har den lägsta kokpunken av alla grundämnen.

Vid jätte högt tryck kan helium övergå i fast form.

helium är obundna atomer osm inte reagerar alls med andra ämnen. 

Eftersom heliumatomerna är så småa pga deras ovilja att reagera med andra atomer så kan helium lätt sippra ut från bland annat lagringsbehållare.

helium är de näst vanliga grundämne efter väte i hela universum.

Helium är gasformigt.

Hör till gruppen ädelgaser, ädelgaser reagerar inte med andra ämnen.

De kemiska tecknet för helium är He.

Neon är en gas utan färg lukt och smak.

Neon är en ädelgas och bildar inga kemiska föreningar. 

Gasen finns i små mängder i våran luft. Neon kan förekomma i jordskorpan.

Man använder neon i lysrör och reklamskyltar.

Gasen sänder ut ett intensivt orangerött ljus när den utsätts för spänningar upp till 4 000 volt.

Neon utvinns ur luft genom att denna kyls ner till flytande form. Gaserna i den flytande luften skiljs sedan åt genom en stegvis uppvärmning. Man tillverkar endast cirka ett ton neon i världen per år.

Neon upptäcktes och beskrevs 1898 av William Ramsay och Morris W. Travers. Namnet på ämnet syftar på betydelsen ny. Ny heter neos på grekiska. Neon var den senaste upptäckten i en rad av ädelgaser.

Kväve är en gas utan färg och lukt. 

Kväve är också ett grund ämne, som är nödvändig för allt liv.

Det kemiska tecknet för kväve är N.

Luften består till cirka 78 procent av kvävgas, som kemiskt skrivs N2.

ordlista

dtfghjklOrd/begrepp i NO

Ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden. Organismer som djur, växter, svampar och bakterier lever i ekosystem. Organismerna är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.

Näringskedja kallas den väg som näringsämnen vandrar genom växter, djur, svampar och mikroorganismer. I alla näringskedjor finns tre huvudnivåer.

Producenter är växter och alger, men också till exempel vissa bakterier. De kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen.

Konsumenter är alla växtätande och köttätande djur. På denna nivå finns också människan.Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som tar hand om döda växter och djur. Nedbrytarna sönderdelar näringsämnen men kan också bygga upp nya. Ett annat ord för nedbrytare är destruent.En näringskedja är aldrig enkel eftersom ett djur sällan äter bara en sorts föda. En sork till exempel äter många olika sorters växter, och det finns flera djur som äter sorkar. I ett ekosystem finns det många näringskedjor som flätas samman och bildar en näringsväv.

Näringsväv sammanknutna näringskedjor i ett ekosystem. En organism lever sällan av ett enda slags föda. En sork äter t.ex. många olika växter och sorken äts av många olika predatorer, vilka i sin tur äter annat än sorkar. På detta sätt har man sällan entydiga näringskedjor i naturen, utan de flätas vanligen samman till en ofta komplicerad näringsväv med tvärförbindelser, genvägar och återkopplingar.En tät näringsväv som består av många olika arter är mindre känslig för miljöförändringar än en gles näringsväv. Jämför t.ex. Östersjöns glesa väv med Västerhavets täta. Artrikedomen i dessa näringsvävar kan exemplifieras med antalet algarter som utanför Bohuslän är ca 350 och i Stockholms skärgård ca 70.

Kretslopp  är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen. I naturen finns många olika kretslopp. Vattnets kretslopp och syrets kretslopp är vyiär stjärnor föds och dör hela tiden. I ekonomiska kretslopp är det pengar eller varor som cirkulerar. Inom till exempel hinduismen talar man om återfödelsens kretslopp där själen från en död människa vandrar vidare i en nyfödd kropp.Överallt finns det kretslopp. En del är snabba, andra är mycket långsamma, men i varje kretslopp kan man följa något som hela tiden rör sig. I vattnets kretslopp exempelvis är vatten ständigt i rörelse. När solen värmer hav och mark avdunstar vatten och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt och blir kallare och bildar så småningom moln. Ur molnen faller sedan regn och vattnet återvänder till havet och marken som värms upp av solen så att det bildas vattenånga, och så vidare.

Fotosyntes är när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Som restprodukt bildas syrgas. För att fotosyntesen ska fungera behövs energi i form av ljus.

Växten tar upp koldioxid ur luften, vatten ur marken och energi ur solljuset. Av detta bildar den glukos som den använder som byggstenar när den växer och som energi för sina livsprocesser. Syret som bildas släpper den ut i luften.

Klorofyll, är det ämne som ger växterna deras gröna färg. För att en växt ska bli grön krävs ljus. Växter som gror i mörker blir alldeles bleka. Klorofyllen behövs för att växterna ska ta upp energi ur solljuset. Det är en process som kallas fotosyntes.

Ekologi, är läran om hur organismer, såsom djur och växter, lever och fungerar i sina livsmiljöer.

pH-värdeutrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald är hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Man kan mäta biologisk mångfald på olika sätt.

art är ett viktigt ord inom biologi som beskriver ett sl

ags organism. Exempel på arter är skogshare, abborre och gran.

Population är alla växter eller djur av en art som finns inom ett begränsat område vid en bestämd tidpunkt. Alla igelkottar på Gotland är en population. Ett annat exempel är alla tigrar i nationalparken Chitwan i Nepal. En population kan vara stor eller liten, men den är oftast stabil. Det betyder att det finns ungefär lika många individer (igelkottar eller tigrar) i området hela tiden. Men om det till exempel finns gott om mat och vatten i ett område växer populationerna som finns där. Många ungar föds och överlever och djur vandrar in från andra områden. När populationerna blir för stora så att maten inte längre räcker dör många djur och andra lämnar området. Populationen minskar, och då räcker maten till de djur som blivit kvar.

Energiflöden i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Organism i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Naturtyp inom växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så representativ som möjligt för den aktuella naturtypen. Inom en grupp provytor, helst av samma storlek, kan man bl.a. göra en andelsberäkning av olika arters förekomst för att få en uppfattning om naturtypens artsammansättning.

Nedbrytare organism som bryter ned död organisk substans, se destruent.

Utrotningshotad sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan. Ofta används ordet oegentligt för alla slags nutida artförsvinnanden (utdöenden), oberoende av bakomliggande orsak. På officiella listor över arter som riskerar att försvinna (se rödlista) används termen akut hotad för de arter som bedöms löpa mycket hög risk att försvinna inom en nära framtid. Jämför utdöende.

Biosfär den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

Närsalter ett salt vars joner växter och alger behöver som makronäringsämne eller mikronäringsämne.

Biomassa vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten hos organismer växlar i så hög grad. Någon gång beräknas biomassan i volym. Man kan också tala om enskilda arters biomassa, t.ex. den mänskliga populationens.

Förmultning sammanfattande benämning på de processer som sker när organiskt material bryts ner under syretillträde

Växtcell Växters celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol. Plastiderna kan vara utformade som kloroplaster, kromoplaster, amyloplaster eller elaioplaster. De gröna kloroplasterna innehåller klorofyllhaltiga tylakoidmembraner och ombesörjer fotosyntesen. Kromoplaster saknar klorofyll men har gula eller röda karotenoider (exempelvis i nypon och tomat). Färglösa amyloplaster lagrar stärkelse (exempelvis i potatisknölar) och elaioplaster fett.

Den del av cellväggen som utvecklas medan cellen ännu växer kallas primär cellvägg, medan den del som pålagras innanför denna efter avslutad celltillväxt kallas sekundär cellvägg. I alla cellväggar är cellulosa, hemicellulosa och proteiner viktiga komponenter; i sekundära cellväggar förekommer ofta också lignin (vedämne). Genom cellväggen går porer med cytoplasmasträngar (plasmodesmer) från cell till cell.

När en växtcell har vuxit färdigt upptas i allmänhet det mesta av dess volym av en stor vakuol (cellsaftrum) omgiven av ett membran som kallas tonoplast. I vakuolen finns i allmänhet en strukturlös vattenlösning (cellsaft) av oorganiska och organiska ämnen, men ibland kan det finnas kristaller eller andra fasta kroppar. Vakuolen tjänar både som cellens ”soptunna” och som tillfällig lagringsplats för ämnen som senare kommer till användning i andra delar av cellen. Ofta lagras där giftiga substanser som skydd mot parasiter och växtätande djur.

Djurcell  

Bekämpningsmedel är medel som används för att bekämpa oönskade växter eller djur. Det kan vara till exempel bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss. De vanligaste bekämpningsmedlen är kemiska. Men det finns även biologisk bekämpning.

Med kemiska medel bekämpas mikroorganismer, svampangrepp, skadedjur och ogräs. Giftiga bottenfärger för båtar ska förhindra att havstulpaner och musslor växer på båtarna. Tryckimpregnering av virke förhindrar svampangrepp. Besprutning på åkrarna dödar insekter som annars äter upp skörden.

Biologisk bekämpning används i framför allt växthus eller inom mindre områden utomhus. Insekter används för att bekämpa skadeinsekter, till exempel används parasitsteklar mot gurkbladlus och minerarflugor. Bakterier kan användas mot till exempel fjärilslarver och mygglarver.

Övergödning är när det finns mer näringsämnen än vad naturen kan ta tillvara. Övergödning är när eutrofieringen har gått för långt. Det kan leda till algblomning i havet eller till att sjöar och vattendrag växer igen.

Försurning betyder att mark- eller vattenområden fått lägre pH. Försurning innebär oftast skador på miljön. Mark och vatten får nämligen inte bli för sura för då får djur och växter allt svårare att leva där. Måttet på surhet kallas pH. Ju lägre pH, desto surare.

Separationsmetoder sätt att särskilja komponenterna i en blandning av ämnen, t.ex. genom filtrering eller sedimentation.

Dekantering betyder att man försiktigt häller av en vätska som finns över en fällning eller över en annan tyngre inte blandbar vätska.

Filtrering är en metod att skilja ut fasta ämnen eller partiklar från en vätska eller gas.

Destillering

Kromatografi

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma)

Blandningar

Lösningar/ löslighet lösning är en blandning av flera ämnen.Den är alldeles jämn så att den ser ut som ett enda ämne. Det ämne som det finns mest av kallas lösningsmedel.

Oftast menar man med lösning en vätska där ett fast ämne är upplöst. Eftersom man inte kan se någonting av det fasta ämnet är lösningen alldeles genomskinlig. Ett exempel är havsvatten. Det består av vatten med salt upplöst i. Lösningsmedlet är alltså vatten.

Filtrat

Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat, slutsats/diskussion)

Planering av laboration

Bensin  bensin är en vätska som görs av petroleum och som mest används som motorbränsle.

Frys

Kyl

Kvicksilver

Diskmaskin

Tvättmaskin

Turbin

Krig

Kompass

Elektrisk stöt

Modell vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.

Partikelmodell   molekylers rörelse.

Egenskaper hos olika ämnen som det låter, vad ämnen har för egenskaper tec. Väte och syre bildar vatten och är en egenskap hos de grundämnena tillsammans

Fasövergångar när ett ämne övergår från en fas till en annan.

Aggregationsformer, kan vara flytande fast, eller gasform. Olika tillstånd/former.

Materia är något som har en massa, det vill säga kan vägas.

Atom är den minsta delen av ett grundämne.

Molekyl, uppbygd av två eller flera atomer eller grundämnen.

Grundämne är ett ämne där alla atomer har samma atomnummer, alltså samma antal protoner i atomkärnan.

Kemisk förening ämne bestående av två eller flera grundämnens atomer bundna till varandra.

Kemiskt tecken är en kort beteckning för ett grundämne.

Periodiska systemet den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten.

Densitet eller täthet, är ett mått på hur stor massa en viss volym av ett ämne har, det vill säga hur tungt ämnet är i sig.

Systematiska undersökningar en undersökning som utförs enligt ett system, eller i en specifik ordning

Naturvetenskap den sammanfattande benämningen på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar.

Vetenskapliga metoder, är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.

Förklaringsmodell en förklarande vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.

mindmap Louis Pasteur

frågor och källor till NO muntlig redovisning om Vetenskapsman

manus Louis Pasteur

Under vilken tid växte Louis Pasteur upp?

Vars växte han upp?

Vad är han känd för?

Vad var hans motivation till att jobba på det sättet som han jobbade?

Vad bestod han studier av?

Vad innebär pastörisering?

- Personen (uppväxt, utbildning, liv, mm)

- Upptäckten/uppfinningen (beskriv!)

- Vilken tid levde hen i? Hur såg samhället/världen ut?

- Vilka faktorer gjorde att upptäckten/uppfinningen kom just då?

Vad har upptäckten haft för betydelse? Har den vidareutvecklats?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_Pasteur

Som alla vet är ju inte wikipedia den mest trovärdiga källan, men den här artikeln och den faktan som jag har tagit med från den har stämt bra överens med de övriga källor jag har användt.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/louis-pasteur

Ne är en trovärdig källa, har mest använt den till att jämföra med wikipediasö

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=447

Båda dessa källor händer ihop, historiesajten är trovärdig för man kunde klicka sig vidare och se vilka källor som har används till den texten som står skriven där. Länken till källorna i historiasajten är där under. 

http://www.historiesajten.se/kallor.asp

kemi test, del 2.

Vad är likheten och skillnaden på förbränning av etanol som är gjort av raps och förbränning av ett fossilt bränsle? 

Well, till att börja med så förbränns ju de båda ämnena. Så när hela ''förbränningsprocessen'' har genomförts så släpper ju de båda förbrända ämnena ut koldioxid och vatten.

Eller släpper ut och släpper ut, det omvandlas till CO2 och H2O. Och det är den säkraste likheten som jag hittar. Eftersom all typ av förbränning släpper ut koldioxid och vatten. 

Jag har dock inte hittat så många källor som utförligt beskriver vad som händer när etanol förbränns. (Finns mer källor när det kommer till bensin). Men jag har ingen kritiskt sammanfattning eller någon vidare säker analys så jag får helt enkelt skriva på den fakta som jag har snappat upp under lektionerna, och förlita mig på de källorna som till viss del verkar vara rätt så rimlig när det gäller etanol. 

Skillnaden mellan etanol och förbränning av fossila bränslen kan vara att etanol är mer skonsamt för miljön. Eftersom etanol inte är gjort av olja eller andra fossila bränslen, utan av sockerbetor, potatis, raps och majs så släpper det inte ut lika mycket växthusgaser. 

Etanol är också förnyelsebar energi tänker jag, då man alltid kan odla nya grödor för att skapa nytt bränsle. 

En fördel till att använda etanol som bränsle till ett fordon jämfört med bensin är att den inte heller sliter lika mycket på motorn. Sen har etanol en kort kolkedja och löser sig lätt i vatten, och bryts lätt ned av mikroorganismer utan negativa miljökonsekvenser.

Det gör inte bensin och då tänker jag såhär, om man skulle hälla ut en liter bensin, som är ett exempel på ett fossilt bränsle på marken eller en gräsplätt och sedan låta det sjunka in i jorden, skulle marken där ta mycket större skada än om man skulle hälla ut en liter etanol. Och på sikt så skulle det mycket snabbare kunna växa någonting på den platsen man har hällt ut etanol, än på den platsen som har förstörts av bensin. 

Med tanke på att bensin, som bland annat innehåller ca 500 kolväten (väte=lättantändligt), petroleum och en hel del andra tillsatsmedel så släpper det det ju ut en hel del avgaser. Och det är en bidragande effekt till en hel del miljöproblem vi har idag. Dock så kan man ju tänka att etanol, som också förbränns borde släppa ut en massa koldioxid som i sin tur också bidrar till miljöproblem. Men saken är ju att fossila bränslen släpper ut mer. 

Man kan jämföra det med två stycken brasor. I den ena brasan så eldar man rent virke, eller furu. Och den andra brasan så eldar man lite sopor, typ plastburkar och plastflaskor. Röken från brasan som eldas med furu är inte lika farlig, och den brukar oftast vara vit i färgen. Den röken innehåller koldioxid, men också vatten. Den andra brasans rök, som eldas med plastförpackningar färgas nästan svart. Plast har ett högt värmevärde, ungefär lika mycket energi per kilo som olja. Plasten som eldas kan innehålla kväve som bildar kväveoxider och cyan föreningar. Den kan också innehålla fyllmedel och färgpigment, men det jag ville komma till var att den röken som kommer från den brasan som eldas med plast (som är gjort av olja) släpper ut kväveoxid och cyan föroreningar som förorenar luften. 

Bara där kan man se vilket bränsle som är mest skonsam för miljön. Det som innehåller druvsocker, eller det som innehåller farliga ämnen, som förorenar luften på samma sätt som en bil kan göra (fast i en mindre mängd).  På ett sätt är plast också ett fossilt bränsle, i det här fallet. 

Hur som helst, man vet också att fossila bränslen är den största bidragande orsaken till utsläpp av växthusgaser, till skillnad från etanol (eller furu(-; ). Som inte släpper ut.

En till sak, som skiljer fossila bränslen och etanol åt är ju att fossila bränslen består ju av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund, och inte heller kan återbildas. Eller jo det kan det, men det tar riktigt lång tid. Så därför är etanol mer praktisk i längden, eftersom att den är som sagt förnyelsebar. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Etanol_%28motorbr%C3%A4nsle%29

http://www.pluggakuten.se/index2.php?page=math&argument=C_2H_5OH%20%2B%203O_2%20%5Crightarrow%5C%202CO_2%20%2B%203H_2O

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/

http://www.gronabilister.se/49/ 

http://www.miljobilar.net/etanolbilar.aspx

https://korkortonline.se/teori/drivmedel/

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/etanol-storre-miljobov-an-bensin_4111731.svd

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bensin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/bensin

http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=182

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem

Växthuseffekten. Vad är det för någonting?

Och hur uppstår den?

Man kan lätt förknippa växthuseffekten med global uppvärmning och hålet i ozonlagret. Alla tre hänger lite grann ihop, men dt är också tre helt olika miljöproblem.

Man kan i alla fall säga att växthuseffekten kan bidra till den globala uppvärmningen. Även hålet i ozonlagret. Men orsakerna som bidrar till den globala uppvärmningen, är två helt olika saker som jag tänkte berätta eller skriva om i det här blogginlägget. 

För att växthuseffekten ska kunna fungera så krävs det ju såklart en hel del växthusgaser. 

Exempel på växthusgaserna är bland annat, vattenånga (h2o) , koldioxid (CO2), ozon, , dikväveoxid(N₂O), metan (CH₄) och freoner. Det alla växthusgaserna här har gemensamt är att alla, bidrar till att värma upp våran jord. Med en lagom mängd utav växthusgaser, så håller vi ett jämt klimat. 

Vi har sedan långt tillbaka haft en stor nytta av växthuseffekten, och det har vi än i dag. Men nu på senare tid så har vi människor rubbat den nyttiga balansen för att behålla värmen med att släppa ut en massa växthusgaser. Och det värmer upp våran jord, och kan på lång sikt förändra vårar klimat. 

När vi till exempel kör bil. Så förbränns ju koldioxid och vi släpper ut koldioxid och vattenånga. 

De växthusgaserna vi har i våran atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen att lämna jorden, eller atmosfären och jorden värms upp. 

Men såklart, utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.

Okej, vi har ganska klart för oss att växthuseffekten värmer upp våran jord. 

Frågan är ju hur den gör det. Och vilka effekter det har på våran jord. 

Det dem här växthus gaserna gör är är att dem i princip lägger sig som ett täcke i atmosfären, dvs. att de släpper in värme (svårare att släppa ut). När värmen träffar dessa växthusgaser (eller molekylerna i vattenånga, koldioxid, ozon, , dikväveoxid, metan (CH₄) och freonerna) så studsar energin åt alla riktningar. Och när växthusgaserna har lagt sig som ett täcke ovanför jorden, eller i atmosfären så stannar ju värmen kvar och träffar jordytan igen. Precis som värmen ’’magasineras’’ i ett växthus. Och om man tänker att den här effekten pågår under lång sikt så ökar den globala uppvärmningen allt eftersom. 

Några exempel på de konsekvenser som uppstår när den globala uppvärmningen ökar kan vara att de länder som ligger nära runt ekvatorn skulle utsättas för torka och en sinande 

livsmedelproduktion. 

Detta är länder som ofta är befolkningsrika och i stort behov av matproduktion. Exempel på dessa länder är nog främst dem som ligger kring medelhavet som Spanien, Italien, Länderna på Balkanhalvön, stora delar av Afrika osv. Hetta och torka kan rasera skördar och skulle kunna i sedan tur leda till en svältkatastrof. 

En annan konsekvens som kan uppstå är att den stigande medeltemperaturen leder till upptidning av en massa glaciärer som i sin tur bidrar till att havsnivån höjs. Och de städer och länder som ligger låglänt kan drabbas av översvämningar. Växthuseffekten kan bidra till en hel del naturkatastrofer. Och det är såklart något man vill förhindra. Vad man kan göra för att förhindra, eller minska effekten av värmen som absorberas kan man minska på utsläpp av växthusgaser. En konkret lösning är att inte köra så mycket bil, men då krävs det många som trappar ned på utsläppen för att det ska göra en synlig verkan. Att minska utsläppen av industrier skulle också minska en hel del utsläpp av växthusgaser.

Nu över till det andra miljöproblemet. Det stora hålet i ozonlagret.

För det första, vad är ozonlagret och vad har det för funktion? 

Ozon, är en speciell form av syre, eller en gas osm finns i den luften vi andas. 

Normalt syre som vi andas har molekylen två syreatomer, medan ozon har molekyler med tre syreatomer. Så den kemiska beteckningen för ozon är O3.

Det ozonet gör är att det lägger sig som ett skikt på ungefär 10–50 kilometers höjd, (källa http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ozonskiktet). Och skyddar oss från den starka UV-strålningen som solen strålar ut, och det skyddet är livsviktigt för oss och alla tänkbara levande organismer. 

Ozonet i ozonskiktet bildas när UV-strålar träffar vanligt syre, och vissa delar av ozonet i ozonlagret kan samtidigt brytas ned till vanligt syre. 

Och det är  dem här två processerna som ständigt pågår som håller ozonskiktet i balans. Utan ozonlagret så skulle vi inte kunna överleva, de flesta människor skulle dö i hudcancer.

Sen så skulle havsnivån kunna höjas, om det här skyddet mot de ultravioletta stålarna inte hade funnits. För då skulle glaciärer kunna smälta, det räcker bara med att medeltemperaturen på jorden höjs med en grad för att vissa områden ska kunna smältas. Och att det ska kunna utlösa någon slags reaktion. 

Vad som har varit väldigt oroväckande och hotande mot oss är att på vissa ställen runt våran jord så har det skyddande ozonskiktet tunnats ut. Speciellt vid polerna över Antarktis. Varför det har blivit tunnare där, eller ett hål så att säga är pga. stora utsläpp av gaser som bryter ned ozonet. Freoner är ett exempel på en nedbrytande gas som bland annat har används flitigt som kylmedel i kylskåp och som drivgas i sprayflaskor. 

Som tur är numera är ozonförtunnande ämnen förbjudna och användningen har minskat. Och uttunningen av ozonskiktet har lugnat sig, men att återställa det skyddande lagret kommer att ta lång tid. Men så småningom så kommer det vara återställt, om man inte släpper ut mer nedbrytande gaser!

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten

http://vaxthuseffekten.org/

För att formulera texten utförligt använde jag mig av http://www.synonymer.se/

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ozonskiktet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/ozon/tiofragorochsvar/vadarozon.5.303f5325112d7337692800017169.html