ord och begrepp i NO

Ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden. Organismer som djur, växter, svampar och bakterier lever i ekosystem. Organismerna är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.

Näringskedja kallas den väg som näringsämnen vandrar genom växter, djur, svampar och mikroorganismer. I alla näringskedjor finns tre huvudnivåer.

Producenter är växter och alger, men också till exempel vissa bakterier. De kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen.

Konsumenter är alla växtätande och köttätande djur. På denna nivå finns också människan.Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som tar hand om döda växter och djur. Nedbrytarna sönderdelar näringsämnen men kan också bygga upp nya. Ett annat ord för nedbrytare är destruent.En näringskedja är aldrig enkel eftersom ett djur sällan äter bara en sorts föda. En sork till exempel äter många olika sorters växter, och det finns flera djur som äter sorkar. I ett ekosystem finns det många näringskedjor som flätas samman och bildar en näringsväv.

Näringsväv sammanknutna näringskedjor i ett ekosystem. En organism lever sällan av ett enda slags föda. En sork äter t.ex. många olika växter och sorken äts av många olika predatorer, vilka i sin tur äter annat än sorkar. På detta sätt har man sällan entydiga näringskedjor i naturen, utan de flätas vanligen samman till en ofta komplicerad näringsväv med tvärförbindelser, genvägar och återkopplingar.En tät näringsväv som består av många olika arter är mindre känslig för miljöförändringar än en gles näringsväv. Jämför t.ex. Östersjöns glesa väv med Västerhavets täta. Artrikedomen i dessa näringsvävar kan exemplifieras med antalet algarter som utanför Bohuslän är ca 350 och i Stockholms skärgård ca 70.

Kretslopp  är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen. I naturen finns många olika kretslopp. Vattnets kretslopp och syrets kretslopp är vyiär stjärnor föds och dör hela tiden. I ekonomiska kretslopp är det pengar eller varor som cirkulerar. Inom till exempel hinduismen talar man om återfödelsens kretslopp där själen från en död människa vandrar vidare i en nyfödd kropp.Överallt finns det kretslopp. En del är snabba, andra är mycket långsamma, men i varje kretslopp kan man följa något som hela tiden rör sig. I vattnets kretslopp exempelvis är vatten ständigt i rörelse. När solen värmer hav och mark avdunstar vatten och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt och blir kallare och bildar så småningom moln. Ur molnen faller sedan regn och vattnet återvänder till havet och marken som värms upp av solen så att det bildas vattenånga, och så vidare.

Fotosyntes är när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Som restprodukt bildas syrgas. För att fotosyntesen ska fungera behövs energi i form av ljus.

Växten tar upp koldioxid ur luften, vatten ur marken och energi ur solljuset. Av detta bildar den glukos som den använder som byggstenar när den växer och som energi för sina livsprocesser. Syret som bildas släpper den ut i luften.

Klorofyll, är det ämne som ger växterna deras gröna färg. För att en växt ska bli grön krävs ljus. Växter som gror i mörker blir alldeles bleka. Klorofyllen behövs för att växterna ska ta upp energi ur solljuset. Det är en process som kallas fotosyntes.

Ekologi, är läran om hur organismer, såsom djur och växter, lever och fungerar i sina livsmiljöer.

pH-värdeutrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald är hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Man kan mäta biologisk mångfald på olika sätt.

art är ett viktigt ord inom biologi som beskriver ett sl

ags organism. Exempel på arter är skogshare, abborre och gran.

Population är alla växter eller djur av en art som finns inom ett begränsat område vid en bestämd tidpunkt. Alla igelkottar på Gotland är en population. Ett annat exempel är alla tigrar i nationalparken Chitwan i Nepal. En population kan vara stor eller liten, men den är oftast stabil. Det betyder att det finns ungefär lika många individer (igelkottar eller tigrar) i området hela tiden. Men om det till exempel finns gott om mat och vatten i ett område växer populationerna som finns där. Många ungar föds och överlever och djur vandrar in från andra områden. När populationerna blir för stora så att maten inte längre räcker dör många djur och andra lämnar området. Populationen minskar, och då räcker maten till de djur som blivit kvar.

Energiflöden i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Organism i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Naturtyp inom växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så representativ som möjligt för den aktuella naturtypen. Inom en grupp provytor, helst av samma storlek, kan man bl.a. göra en andelsberäkning av olika arters förekomst för att få en uppfattning om naturtypens artsammansättning.

Nedbrytare organism som bryter ned död organisk substans, se destruent.

Utrotningshotad sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan. Ofta används ordet oegentligt för alla slags nutida artförsvinnanden (utdöenden), oberoende av bakomliggande orsak. På officiella listor över arter som riskerar att försvinna (se rödlista) används termen akut hotad för de arter som bedöms löpa mycket hög risk att försvinna inom en nära framtid. Jämför utdöende.

Biosfär den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

Närsalter ett salt vars joner växter och alger behöver som makronäringsämne eller mikronäringsämne.

Biomassa vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten hos organismer växlar i så hög grad. Någon gång beräknas biomassan i volym. Man kan också tala om enskilda arters biomassa, t.ex. den mänskliga populationens.

Förmultning sammanfattande benämning på de processer som sker när organiskt material bryts ner under syretillträde

Växtcell Växters celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol. Plastiderna kan vara utformade som kloroplaster, kromoplaster, amyloplaster eller elaioplaster. De gröna kloroplasterna innehåller klorofyllhaltiga tylakoidmembraner och ombesörjer fotosyntesen. Kromoplaster saknar klorofyll men har gula eller röda karotenoider (exempelvis i nypon och tomat). Färglösa amyloplaster lagrar stärkelse (exempelvis i potatisknölar) och elaioplaster fett.

Den del av cellväggen som utvecklas medan cellen ännu växer kallas primär cellvägg, medan den del som pålagras innanför denna efter avslutad celltillväxt kallas sekundär cellvägg. I alla cellväggar är cellulosa, hemicellulosa och proteiner viktiga komponenter; i sekundära cellväggar förekommer ofta också lignin (vedämne). Genom cellväggen går porer med cytoplasmasträngar (plasmodesmer) från cell till cell.

När en växtcell har vuxit färdigt upptas i allmänhet det mesta av dess volym av en stor vakuol (cellsaftrum) omgiven av ett membran som kallas tonoplast. I vakuolen finns i allmänhet en strukturlös vattenlösning (cellsaft) av oorganiska och organiska ämnen, men ibland kan det finnas kristaller eller andra fasta kroppar. Vakuolen tjänar både som cellens ”soptunna” och som tillfällig lagringsplats för ämnen som senare kommer till användning i andra delar av cellen. Ofta lagras där giftiga substanser som skydd mot parasiter och växtätande djur.

Djurcell  

Bekämpningsmedel är medel som används för att bekämpa oönskade växter eller djur. Det kan vara till exempel bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss. De vanligaste bekämpningsmedlen är kemiska. Men det finns även biologisk bekämpning.

Med kemiska medel bekämpas mikroorganismer, svampangrepp, skadedjur och ogräs. Giftiga bottenfärger för båtar ska förhindra att havstulpaner och musslor växer på båtarna. Tryckimpregnering av virke förhindrar svampangrepp. Besprutning på åkrarna dödar insekter som annars äter upp skörden.

Biologisk bekämpning används i framför allt växthus eller inom mindre områden utomhus. Insekter används för att bekämpa skadeinsekter, till exempel används parasitsteklar mot gurkbladlus och minerarflugor. Bakterier kan användas mot till exempel fjärilslarver och mygglarver.

Övergödning är när det finns mer näringsämnen än vad naturen kan ta tillvara. Övergödning är när eutrofieringen har gått för långt. Det kan leda till algblomning i havet eller till att sjöar och vattendrag växer igen.

Försurning betyder att mark- eller vattenområden fått lägre pH. Försurning innebär oftast skador på miljön. Mark och vatten får nämligen inte bli för sura för då får djur och växter allt svårare att leva där. Måttet på surhet kallas pH. Ju lägre pH, desto surare.

Separationsmetoder sätt att särskilja komponenterna i en blandning av ämnen, t.ex. genom filtrering eller sedimentation.

Dekantering betyder att man försiktigt häller av en vätska som finns över en fällning eller över en annan tyngre inte blandbar vätska.

Filtrering är en metod att skilja ut fasta ämnen eller partiklar från en vätska eller gas.

Destillering

Kromatografi

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma)

Blandningar

Lösningar/ löslighet lösning är en blandning av flera ämnen.Den är alldeles jämn så att den ser ut som ett enda ämne. Det ämne som det finns mest av kallas lösningsmedel.

Oftast menar man med lösning en vätska där ett fast ämne är upplöst. Eftersom man inte kan se någonting av det fasta ämnet är lösningen alldeles genomskinlig. Ett exempel är havsvatten. Det består av vatten med salt upplöst i. Lösningsmedlet är alltså vatten.

Filtrat

Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat, slutsats/diskussion)

Planering av laboration

Bensin  bensin är en vätska som görs av petroleum och som mest används som motorbränsle.

Frys

Kyl

Kvicksilver

Diskmaskin

Tvättmaskin

Turbin

Krig

Kompass

Elektrisk stöt

Modell vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.

Partikelmodell   molekylers rörelse.

Egenskaper hos olika ämnen som det låter, vad ämnen har för egenskaper tec. Väte och syre bildar vatten och är en egenskap hos de grundämnena tillsammans

Fasövergångar när ett ämne övergår från en fas till en annan.

Aggregationsformer, kan vara flytande fast, eller gasform. Olika tillstånd/former.

Materia är något som har en massa, det vill säga kan vägas.

Atom är den minsta delen av ett grundämne.

Molekyl, uppbygd av två eller flera atomer eller grundämnen.

Grundämne är ett ämne där alla atomer har samma atomnummer, alltså samma antal protoner i atomkärnan.

Kemisk förening ämne bestående av två eller flera grundämnens atomer bundna till varandra.

Kemiskt tecken är en kort beteckning för ett grundämne.

Periodiska systemet den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten.

Densitet eller täthet, är ett mått på hur stor massa en viss volym av ett ämne har, det vill säga hur tungt ämnet är i sig.

Systematiska undersökningar en undersökning som utförs enligt ett system, eller i en specifik ordning

Naturvetenskap den sammanfattande benämningen på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar.

Vetenskapliga metoder, är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.

Förklaringsmodell en förklarande vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.

Skriftlig presentation biologi

Bakterier.

Det första som jag tänker på när jag hör ordet bakterier är förkylningar, sjukdomar och att man måste vara noga med att tvätta händerna för att inte få i sig dåliga bakterier. Men vad är bakterier egentligen? Är det något som är farligt? 

Bakterier är faktiskt inte bara farliga, dom flesta är inte det. Många har faktiskt en hel del finurliga egenskaper. Vissa är till och med nyttiga för oss.

Bakterier finns nästan överallt, så därför måste vi vara noga med hygien så vi inte få i oss dåliga bakterier som gör oss sjuka. Det bakterier som gör oss sjuka (patogener) kan spridas i infekterat vatten, smittad mat, nysningar och hosta, sjuka djur och insektsbett. Bakterier som sprids från djur , löss, myggor etc. dödar flera miljoner människor varje år. För att skydda sig mot en bakterie så måsta man främst göra miljön otrivsam för den. Vi försöker hålla saker hygieniskt, vi rengör våra bestick och städar våra hus. Vi håller våran mat fräsch. Sen bugger kroppen också upp ett immunförsvar som vi som skyddar oss mot bakterier som kommer in i kroppen. 

Sen finns det också bakterier som är nyttiga för oss, som är bra för våra tarmar och allt. Såna bakterier kallas mjölksyrabakterier.  

källa: No-boken

Arkéer.

Arkéer påminner om bakterier då de båda saknar cellkärna. Men biokemiskt liknar dom mest eukaryoterna, och därför tror man också att dom är närmare släkt med eukaryopterna än med bakterierna. 

Vad som skiljer arméerna från allt annat levande är att dom har en annan cellmembran. 

Men vad som skiljer dom i från eukaryoter och bakterier att det har enn annorlunda struktur på cllväggen och annorlunda mambranlipider. Dom trivs också i extrema livsmiljöer så som väldigt salt vatten, mycket surt vatten, i lavasjöar osv..

källa: 

http://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/evolution-och-systematik/222-bakterier-och-arkeer.htmlEukaryoter.

Eukaryoter är ett benämningsnamn på växter, svampar och djur. En eukaryot är en organism som är en typ av cell kan man säga. Eukaryoten kan bestå av flera celler.

Växter, sporväxter och fröväxter. 

Första växterna på land var enkla sporväcter som hade utvecklats ifrån grönalgerna. Växterna utvecklades till högre växter som blommor och träd.

Man har alltid haft svårt med att dela in växter, men det finns två sätt kan man säga, som fungerar riktigt bra. Det ena sättet är att dela in växter i bålväxter och stamväxter. Bålväxterna har bara en enda växtdel och det är bålen medans stamväxterna är uppdelade i flera olika växtdelar som tex. rot, stam och blad. Växternas byggnad änger i hop det tar upp och släpper i från ämnen. En bålväxt tar alltid upp direkt den näring och det den behöver från omgivningen och släpper även tillbaka resterna direkt. En stamväxt har ett transportsystem så att den kan kicka ut näring till alla växtens delar. 

Sen kan man också dela in i sporväxter och fröväxter. Skillnaden mellan dom två är att fröväxter förökar och sprider sig med frön och att sporväxter förökar och sprider sig med sporer. 

Svampar.

Svampar har alltid varit svårsorterade, det är först nu på senare tid som man har lagt dom i ordningen bland eukarytoter. Tidigare har dom hört till bland annat växter. Varför man har haft svårt att hitta en plats åt dom är för att dem är lite svåra att förstå sig på, dom växer ur marken men kan också användas i bakning och finnas under fötterna. Jag ska nu försöka förklara vad en svamp är, så gott det går.

Man kan säga att en svamp som växer i skogen typ (storsvamp) har tre delar. Dom delarna är strumpa, fot och hatt. Sen har svampen en hel del andra massa delar, som skivorna, ringen och mycel.

Det finns också bara två ’’kategorier’’ om man ska dela upp svamparna i. Dom kategorierna är storsvampar och småsvampar. Svårare än så har man inte gjort det. Storsvamparna växer främst i skogen och det är sorter som kantareller, flugsvamp etc. Småsvampar är lite otäckare enligt mig. För dit tillhör mögelsvampar, och sådan vill jag helst undvika i min ost (tycker inte om mögelost). Jag slipper helst också att ha det under fötterna (småsvampar, inte mögel).  

Djur, ryggradsdjur och ryggradslösa.

Ett sätt att sortera in djur i är att dela upp dom i ryggradsdjur och ryggradslösa djur, det är ganska enkelt för man utgår direkt efter hur deras kropp får stöd. Det djuren som har skelett av ben eller brosk delas in kategorin ryggradsdjur. Ryggraden är den viktigaste delen av skelettet då den består av en massa kotor. Det flesta landdjur tillhör de ryggradslösa djuren så som apor,ödlor, människor etc. Det djur som inte har någon ryggrad delas in i den andra kategorin, ryggradslösa djur. Ett exempel på ett ryggradslöst djur är amöban. Ett annat exempel på ett ryggradslöst djur är maskarna. 

Maskar:

Det finns tre grupper som man delar in maskarna i, dock så är inte grupperna så nära släkt med varandra men alla räknas som maskar. Grupperna är rundmaskar, plattmaskar och ringmaskar. 

Såhär ser en Rundmask ut.  

Rundmaskar är oftast väldigt små, en del är till och med mikroskopiskt små. Rundmaskarna trivs i de flesta miljöer, men de större maskarna som springmaskar och spolmaskar är större och kan leva i våra tarmar, och de är också exempel på parasiter.

En plattmask:

En virvelmask trivs ofta under en sten vid strandkanten. En virvelmask är en plattmask som lever av bottenslam. Binnikemasken är också en plattmask som också räknas som parasit som lever i oss människor men även djurs tarmar. Där kan binnikemasken leva i 10 år och kan bli upp till 20 meter lång.

En Ringmask: 

Ringmasken är den mest utvecklade masken av alla de här grupperna av maskar. En daggmask är ett exempel på en ringmask, även iglar och havsborstmaskar hör hit. Daggmasken är våran viktigaste mask då den bland annat bryter ned löv och andra saker till jord. 

Blötdjur:

kort sagt är blötdjur benämningsnamn på en stor grupp djur med mjuk muskulös kropp.

Blötdjur är huvudsakligen symmetriskt uppbyggda. De består av ett huvud, en säck med alla organen, en mantel och en kraftig fot. 

Snigel,  snäcka, mussla och bläckfisk. 

Sniglar:

är ett långsträckt djur.

cylinderfromat

På huvudet sorter fyra tentakler (bara de två bakre har ögon).

Sniglarna förekommer på öppna fält, i fuktiga skogar eller i mörka och fuktiga utrymmen som bergsskrevor eller källare.

Man känner till 21 arter i Sverige.

Svart skogssningel är en av de vanligaste. 

Svart skogssnigel:

ungefär 10 cm lång.

andas ur ett vitt hål på sidan av kroppen. 

kroppssulan är muskulös och slemmig.

finns främst i södra sverige.

trivs på fuktig mark

Snäcka:

ögonen sitter på skaft.

saknar käkar

en snäcka bor alltid i ett skal som ofta är spiralvridet.

de flesta landlevande snäckor är växtätare

man kan säga att det är en ’’snigel’’ som bor i ett skal.

Mussla:

en mussla har alltid två skal som hålls i hop av ’’gångjärn’’ och en massa muskler.

ostron är en slags mussla.

sveriges vanligaste mussla är blåmusslan.

musslor fångar in syre och plankton genom mantelhålan

hos vissa musslor är skalets insida av pärlemor, så om typ ett sandkorn kommer in i musslans insida så skyddar musslan sig genom att bilda pärlemor runt själva sandkornet. Och så kan en pärla bildas.

Bläckfisk:

en  bläckfisk har inget skal, utan bara en liten skalrest innanför huden.

alla bläckisar är rovdjur.

dom har bra syn.

dom fångar sina byten med armarna, som är försedda med sugskålar. 

bläckfiskarna sprutar ut bläck när dom känner sig hotade.

Hållfasta och stabila konstruktioner, anteckning

Hållfasta och stabila konstruktioner.

Form ändrar ett materials egenskaper.

Fackverk

Armering

Korrugering

Balkar- bakformer

antibiotika, notes

Antibiotika.

läkemedel, penicillin, sulfa

anti- mot,  biotika- levande

antibiotika botar:

halsfluss, lunginflammation, urinvägsinfektion, inflammerade sår, gonorré, klamydia, efter operationer. 

alexander fleming

städmiss år 1928- hittade olika sätt att döda bakterier. 

1941 började användas på människor

Alexander Fleming fick nobelpris år 1945

nobel- priser- medicin, kemi, fysik, litteratur, fred, ekonomi

Nackdelar med antibiotika

den normala bakteriefloran påverkas

allergier

antibiotikaresistens 

antibiotikaresistens är en egenskap hos bakterierna

-måste alltid gå efter kuren som utges

-förståelse för att läkare inte vill ge ut antibiotika. 

’

några gaser

Några gaser.

CO₂ - koldioxid- egenskaper- kväva/släcka eld, grumlar kalkvatten

Koldioxid är en restprodukt vid förbränning, kommer ut med utandningsluften. Koldioxid påverkar också växthuseffekten, dvs. koldioxid är en växthusgas. Ökat utsläpp av koldioxid från fossila bränslen (olja och kol) har ökat den globala uppvärmningen. 

Luft:

Kväve: N₂ 78%

syre: O₂ 21%

Vattenånga: h₂O_(g) > 1%

Koldioxid: CO₂ >1%

väte egenskaper: den brinner med en poff, den är en lätt gas, lättantändlig 

syre engenskaper: behövs för fröbränning, tänder en glödande sticka, 

ozon: Det ligger ett tunt lager ozon runt jorden. Det skyddar oss mot skadlig UV-strålning.