reagens på druvsocker

För att man ska kunna se att något innehålls druvsocker måste man först blanda ut det till en lösning. 

Vi blandade glukos med vatten, tillsatte CuSO₄  (kopparsulfat) och NaOH (natriumhydroxid) tills lösningen blev blå. 

Vi skakade och sänkte ner provröret i en vattenbägare, som värmdes av en brännare (se bilden). 

Reagensen var att färgen förändrades från blå, till grön som gick över till gul och tillslut knallorange och på så sätt vet man att lösningen innehåller druvsocker. 

Den motsatta reagensen, om en lösning inte innehåller druvsocker blir lösningens reagens brun, och kopparsulfaten separeras från lösningen. Den blir brun, man kan säga att de olika ämnena lägger sig ovanpå varandra. 

reagens på protein

Blanda din proteinkälla med vatten, så det blir en lösning.
Tillsätt några droppar NaOH (natriumhydroxid).
Tillsätt EN droppe CuSO₄  (Kopparsulfatlösning)

Reaktionen var att lösningen blev lila.
Man kan alltså se att något innehåller protein om man följer det ovanstående receptet och reagensen är att lösningen blir lila.

Nervsystemet

Redovisningen

Frågeställning

kort sammanfattning till redovisningen

Vilopuls

Planera en undersökning:

Hur lång tid tar det att få tillbaka vilopulsen efter 1 minuts ansträngning? 

Först ska du ta reda på din vilopuls. Ställ ett tidtagarur på 10 sekunder. En person tar tid och du håller fingrarna mot halsen och räknar dina hjärtslag under tiden. Skriv ner hur många slag du kommer upp i på tio sekunder. 

Ansträngning:

Burpies/jumping cross squats en minut. Välj en av dom. Ta tid en minut. 

Sätt fingrarna direkt mot halspulsådern när du är klar.

Nu behöver du två stycken tidtagarur, ett som bara står och tickar och ett som varvar tio sekunder. Din kompis tar tid tio sekunder, och räkna dina slag. Din kompis skriver ner antal slag, fortsätt nästa tio sek att räkna slagen. Och skriv ner. Du fortsätter att räkna slagen på det här sättet tills dina hjärtslag/10s matchar din vilopuls. 

Stanna den tickande klockan när du nått din vilopuls.

Och där har du tiden, men även en välundersökning på hur pulsen varvar ner samtidigt som du tar tid.

Färdigställ resultaten av antal slag per 10s i en tabell. 

Högst upp i tabellen skall din maxpuls stå. Följande tider och antal slag ska utgå från hur hjärtat varvat ner i kronologisk ordning. Längst ner skall din vilopuls stå. 

När du har en tabell färdigställer du resultatet i ett diagram. 

X-axeln skall stå för antal slag per 10s, och Y-axeln ska följa tiden som det tog att komma tillbaka till vilopulsen. 

Redovisa.  

Vilopuls 

68 slag per minut

Puls efter ansträngning 

efter första 30

146 slag

andra

114 slag

tre

70

1,5 minuter tog det att återhämta sig efter 1 minuts ansträngning.

Frågeställning

Hur länge tar det att få tillbaka vilopulsen efter 1 minuts ansträngning?

Hypotes

Vi tror att efter mest sannolikt 1 minut ska pulsen ha återgått till vilopuls, och då går vi ut efter att pulsen ska vara den vilopulsen som den var innan 1 minuts ansträngning.

Material

Vi kommer inte använda oss av något speciellt material under vår ansträngning, vi kommer använda oss av vår egen kropp för att få upp pulsen i max puls. 

Det bli lättare om man använder kläder som är avsedda för träningen.

redovisningar kroppen

HÄÄÄÄÄÄÄR

Reagens på stärkelse och jod

Jodlösning färgar stärkelselösning blå.

För att se att något har stärkelse i sig så löser man först upp det i vatten, och sen tillsätter jod. Färgas vattnet så innehåller det stärkelse (reagensen). 

bedömningar elev 1 & elev 2

Elev 1.

Inte så tydlig och verkar inte heller vara så säker på allt. Speciellt inte på fråga 2 och 3. Där verkar den inte förstå, och det är svårt för mig som läser att hänga med bland alla siffror. Det blir svårt att sätta sig in i hur den tänker, när den inte motiverar varför den räknar på det sättet som den gör. Eller hur den kommer fram till ett svar. 

Den kanske har valt ett för svårt exempel för sig själv. Om man vill lära någon någonting, så ska man göra det så enkelt som möjligt. Så det inte är så svårt att förstå. Synd att den inte verkar hänga med själv. Det saknas samband i sammanhanget. 

Resonemanget låter ungefär; såhär räknar man och så vart det klart och sen räknar man såhär, och sen såhär och sen tar du såhär jag har ett knep och såhär…..

Det hade vart enklare att följa om det var stegvis, till exempel. 

Man märker ju att siffrorna inte stämmer, men den försöker i alla fall föra ett matematiskt språk. Det är inte så avancerat, utan enkla termer som multiplicera, potens etc. 

 Upg 4 verkar eleven förstå, och hade faktiskt kunnat utveckla det. Man förstår ganska tydligt var den menar. Men den hade ju kunnat göra det ännu tydligare, tex. förklara varför det kallas ett negativt tal, och kanske förklara vad ett positivt tal är. Kanske förklarat varför den ser en termometer framför sig, att den symboliserar en tallinje osv. 

Upg 5 är också sann, men man ser inte vad som är exponent eller vad som är variabel. Så eleven har glömt att skriva talet i potensform, och då är det ju ingen idé att förklara vad talet har för värde. 

Man kan inte säga eller påstå att 10100 är samma sak som 10¹⁰⁰, det går inte. 

Elev 2. 

Elevens resonemang är enkelt att följa, det är väldigt kortfattat och dens text är indelad i stycken. Men den har inte använt ett korrekt matematiskt språk, eller rätt tecken. Det är inte riktiga gångertecken utsatta, utan stjärnor. Man förstår att det symboliserar en multiplikation, men det är inte det. Sen har den blandat ihop termen variabel med bas och det stämmer inte heller. 

Sen förklarar den inte heller hur man faktiskt räknar i potensform, hade jag inte kunnat det hade jag inte förstått vad den menade med att multiplicera ett tal flera gånger. Varför multiplicerar man basen så många gånger, om ett tal är tex. 5³ räknar man ut kubik då? Vad menar eleven med basen. 

Sen har den inte visat heller hur den räknar med decimaler, ’’ett gånger noll är noll’’ är inte heller att förklara. Där hade man kunnat utveckla hur det kommer sig, så hade det vart lättare att förstå. 

På samma sätt som på upg. 4, det är svårt att sätta sig in i hur personen tänker. Den hade kunnat beskriva en tallinje framför sig, och varför ett negativt tal just är negativt.

Upg 5 är fel och det finns inte heller någon förklaring, eleven verkar inte ha förstått uppgiften. 

quicktime redovisning NO

redovisningen

hemkunskap

padlet

so padlet

so padlet marxism

Padlet

Min padlet

Dream Job

In one of the most famous speeches in our history, Martin Luther King said ’’I have a dream…’’ and he spoke about freedom and human rights.

He fought for something, and his speech still effects the world- because people still have dreams about almost everything, jobs, career tore and family are just a few examples. The most people dreams about traveling, experiences and to make an important difference that has some kind of meaning to the world. A well-paid job helps to create a nice life.

I’m 14 years old, I like to play soccer on my spare time and I’m also dreaming about to become a soccer professional. That would be something to fight for.

But, it’s a big competition. So of course, it’s good to have split vision. I am also dreaming about to work with people and to contribute to the society.

 I want a job like a lawyer or a judge, so I could be a part of the Swedish law system. My ambitions are to keeping up the human right, fight for justice and develop equality.

I want my job to be worth fighting for when I defend others against injustice. And most of all, it has to be fun.

Of course do I need some kind of education; I can see it in front of my eyes, years of sitting there studying. Taking notes, classes and so on. I’ll visit the court as a trainee. After that I will finally take my exam, what a day to look for.

Maybe after a few years I starts my own practice, my own firm and focus on human rights and difficult and tuff cases. Maybe I could hire my friend Ebba, as a specialist or maybe ask her if she can consider being a partner in the law practice?

Soccer, law and really interesting people! Something like that, is my dream, do you hear me Mr Luther King?

This made me start thinking of the education I need to become soccer professional.

I don’t really think you need a exam or high grades to be attractive to the big clubs. You most really love the sport, and exercise a lot. It takes time, and you have to be purposeful.

The only ‘’education’’ you need is maybe soccer theory. But you learn theory by the time, so if you play a lot of soccer you won’t need to take ‘’classes’’ to become smart of playing soccer.

I love to play soccer, but it has not always been like that. In the beginning I only played because it was funny. It’s not fun the same way anymore; it really is a pain in the ass some times. I hate the physical training we do like cooper test and so on, especially on the winter when we can’t play outside on the soccer field because of the snow. The only thing we are doing is theory and tons of exercises to build strength and perseverance. You yearn so much after coming out and play at the field.

slutsatser matte

Vad händer om man multiplicerar ett tal med 0.5?

Slutsats: ditt tal halveras/du får ut 5 tiondelar utav talet

Vad händer om man multiplicerar ett tal med 0.1?

Slutsats: Man får ut en tiondel av det tal man multiplicerade 0.1 med. 

Vad händer om du multiplicerar två decimaltal med varandra?

Slutsats: du får samma svar som om du hade fått ut utan decimaler, men talet stannar bakom nollan. För att man multiplicerar med mindre tal, tiondelar, hundradelar etc. Svaret blir ju i den enhet som du multiplicerar i

Dividerar du ett heltal med ett decimaltal så får du alltid ett större tal. 

öppna keynoten till arbetet.

http://www.eon.se/om-eon/Om-energi/Energikallor/Vattenkraft/

http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fornybar-energi/Vatten/Vattenkraft/

http://old.sxk.se/tekniska/btf/el/gen.htm

http://www.classicmotor.se/artiklar/experten/20101018/hur-fungerar-en-generator

https://sv.wikipedia.org/wiki/Generator

Vi ska ta med i arvbetet:

Elvisp, funktion, hur de kommer sig att den fungerar. 

Kan man vispa grädde utan elvisp?

Vad är bäst för naturen?

Hur fungera ett vattenkraftverk, och hur påverkar vattenkraft naturen/ger det några ekologiska avtryck? 

Fylla in egna värderingar- men skilja värderingarna från fakta.

Motivera och tänkbara konsekvenser-

finns det samband, mellan konsekvenser, hur vattenkraft fungerar, vad är dina egna åsikter?

människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

stödord:

solen

allt börjar med solen. (solen lyser, vatten avdunstar. När det samlas för mkt vatten i ett moln tillkommer nederbörd, och det börjar regna)

älv

- nederbörden samlas i tex. en älv. vattnet rinner nedåt

lägesenergi

- man dämmer upp dammar, så man sparar vatten tills då de behövs mer förbrukning av energi

turbin

- man släpper vattnet igenom en turbin som får den att snurra. Turbinen driver el generatorn

generator

ger i sin tur el

Kortdivision förklaring

du hittar min förklaring till kortdivision HÄR

Referat

Cilla och Tina, två tvillingsystrar som bor i utkanten av Piteå. Två väldigt lika personer, boken beskriver dom nästan som två halvor som kompletterar varandra.

En morgon springer båda systrarna sena till bussen, där Cilla ouppmärksamt springer för att hinna med skolbussen. En bil kör vårdslöst snabbt på den vägen där deras skolbuss skall komma. Cilla som springer före Tina springer rakt ut i vägen och ser inte bilen som i hög hastighet kommer efter vägen som kröker sig. Cilla avlider i den makabra smällen. Tinas andra halva är död, och man får fortsätta följa hur Tina tampas med sorgen av sin syster men också sin andra halva som för alltid nu kommer att vara frånvarande.

5 varor

Ägg- Alträsk hönseri

Tillverkning: äggen produceras i ett hönseri som ligger lokaliserat i utkanten av Boden i Alträsk. Äggen värps av frigående höns inomhus. 

Transport:Lastbil från hönseriet till de lokala livsmedelsbutikerna varav för att varan skall landa på vårt matbord så krävs det ytligare transport från oss konsumenter, i vår familj storhandlar vi en gång i veckan och då åker vi bil.

Jag tycker att de äggen vi köper fyller goda krav för en hållbar utveckling, och jag ser inte några alternativ i de matvarubutiker vi har här i närområdet som har bättre alternativ för miljön eller bättre levnadsvillkor för själva hönan. Alternativet till ännu mindre utsläpp, som är den enda bidragande orsaken till miljöproblem är att man själv har en hönsgård hemma, och direkt plockar dina ägg från boet.

Eftersom att hönseriet ligger så pass lokalt, och är så närproducerat är det en vara som inte tar någon stor skada på miljön, när det kommer till transport och koldioxidutsläpp. 

Förpackningen går dessutom att återvinna, den gröna recycle loggan är  dessutom tryckt.  

Källor; mycket info står på förpackningen, sen så har jag sedan tidigare besökt hönseriet och                                                 personligen pratat med Gunnar Rhutström.

Smör- Bregott Arla mejerier

Tillverkning; Tillverkningen sker i Arla Foods mejeri i Götene, och i Norrmejerier i Umeå. Smöret görs på grädde, rapsolja och en nypa salt. Grädden ska oftast vara svensk, på hösten och vintern kan den ersättas med grädde från gårdar i våra grannländer Finland och Danmark i brist på grädde från korna i Sverige. 

Transport: smöret transporteras i ett lastbilsekipage som är nedkylt till livsmedelsbutikerna. Där i sin tur konsumenterna får transportera varan hem på egen hand. Oftast med bil.

Jag skulle inte i framtiden fortsätta välja bregott, utan jag kommer nog byta till det närproducerade och ekologiska alternativet Norrgott. I den ekologiska och närproducerade varan så är det garanti på att mjölken till grädden är från lokala kor, som har betat i norrlänska hagar. Sen vet man dessutom att djuren har behandlats väl.
Dessutom är den ekologiska varianten krav-märkt. 
Man får inte veta så mycket om korna eller bönderna i våra grannländer. Där tycker jag att Arla mejerier borde vara tydligare. 
Norrmejeriers kor vet man hur det har behandlats och man kan även läsa om hela processen från ''hade till mage'' som dom flitigt skriver om på sin hemsida. 

http://www.arla.se/vara-produkter/vara-produkter/alla/bregott/fragor--svar/  Den källa jag har utgått i från är arlas egna officiella hemsida, jag tycker att den är trovärdig för att den stämmer även överens med vad som står på smörpaketen. 

Kaffe- Gevalia Brygg mellanrost.

Tillverkning: Bönorna hämtas från Brasilien, dock så nämner inte Gevalia på sin officiella hemsida någonting om hur det hämtas eller någonting om  de som arbetar på fälten. Dock så nämner dom  om att dom nyligen investerat Bönorna rostas i Gävle Rosteri. Där dom beskriver den långa processen dör dom maler bönorna. 

Transport: från gävles rosteri åker kaffet lastbil till livsmedelsbutikerna. För att det ska gå hela vägen hem, så krävs det av oss konsumenter att köra hem varan med bil. 

Jag tycker att gevalia är alldeles för otydliga om transporter, vilket är en stor nackdel. Därför finns det ett annat alternativ på marknaden som är i princip rent rakt igenom. Arvid Nordqvist kaffebönor odlas i La Cumplida, samtidigt som själva kaffet tillverkas där. Sen så planterar han ut nya träd för att miljökompensera och förbättrar böndernas livsvillkor och hälsa. För att sedan transportera kaffet till grossister så åker kaffet först flygplan där man sedan skickar vidare kaffet till livsmedelsbutikerna. Det är ett smartare val, eftersom koldioxid utsläppen från transporterna inte är lika stora, och sen står det mer tydligt om hur bönderna lever. 

Det bästa alternativet är ju att inte dricka kaffe alls, för en hållbar utveckling. 

http://www.gevalia.se/gevalia2/page?siteid=gevalia2-prd&locale=sesv1&PagecRef=675&ir=true

http://www.arvidnordquist.se/kaffe/hallbarhet/la-cumplida/

 Båda källorna är företagens egna officiella hemsidor, så därför tycker jag att dom är relevanta och trovärdiga. 

Kvarg- Lindahls kvarg, producerat av Skånemejerier

Tillverkning: Kvargen tillverkas i Malmö, och det är skånemejerier som producerar kvargen. Mjölken i kvargen köps in från Tyskland. 

Transport; lastbil till livsmedelsbutikerna, sen bil hem.

Eftersom vi bor här uppe i landet så blir transportsträckan ganska lång, och det finns ingen kvarg på marknaden som vi har i dag som är mer närproducerat eller mer gynnsam för en hållbar utveckling. Alternativet är att inte äta kvarg överhuvudtaget. Och kanske ersätta kvargen med en fet naturell yoghurt, från norrmejerier istället som ligger väldigt lokalt och är dessutom närproducerat från norrländska bönder. Dock får man inte med sig den höga proteinhalten, som man vill åt när man tränar mycket när man vill ha ett mellis. 
Men även det går att ersätta, att äta en macka med hembakt bröd och en korvskiva från pettersons som ligger  väldigt lokalt fungerar också, för då får man även in sig en hel del salter. 

https://www.facebook.com/Norrmejerier/posts/10151412419330326

(en debatt på facebook, privatpersoner som skriver så det är mest åsikter som kommer fram)

http://lindahlsmejeri.se/om-lindahls/ 

(bedömer det som en trovärdig källa eftersom företaget själv skriver, det är inga privatperson utan en officiell hemsida för att informera oss konsumenter)

Mjölk- Norrmejerier

Tillverkning: Mjölkens hämtas från svenska gårdar i Norrbotten och Västerbotten för att sedan köras ut till mejerierna. Mejeriet vi har i Luleå ligger i Bergnäset. Där så början man med att separera mjölken från grädden i en separator. Efter det standaliseras den, homogeniseras, pastöriseras (hettas upp) och sedan packas den. 

Transport: Tankbil från gårdarna till mejeriet, efter det körs mjölken direkt ut till butikerna efter förpackningen. Ungefär två gånger i veckan far våran familj och köper mjölk och eftersom vi har ett coop alldeles runt hörnet så behöver vi inte ta bilen när vi behöver köpa mjölk. 

Hållbar utveckling: 

Varför vi väljer att köpa Norrmejeriers mjölk är först och främst för att det är lokalproducerat. Där vi bor i Luleå så ligger endast mejeriet 6km ifrån den butik vi brukar veckohandla i. Så den transporten ger inte så stor effekt/släpper ut så mycket växthusgaser eftersom mjölken inte behöver färdas så långt. Mejeriet är dessutom en stor försörjning för Luleå, eller faktiskt för hela Norrbotten. Främst att det ger en hel del jobb. Först och främst bonden, sen den som transporterar mjölken till de som tar hand om den på mejeriet. Efter det krävs det ännu någon som kör ut mjölken till butikerna, där det sitter folk som köper in mjölken och sedan säljer den. Den ger inte bara en hel del job men också ett bra utbud på lokalproducerade varor, som håller en god kvalité. Enligt Norrmejerier själva, så kommer kvalitén av mjölken från korna som behandlas så pass väl. Korna betar i ungefär 8h per dag, och väljer själva när det ska mjölkas. Dessutom för varje liter mjölk man köper så hålls en kvadratmeter norrländskt landskap öppet, eftersom korna betar i hagar här i norrbotten. 

Jag tycker att det är självklart att välja norrmejeriers mjölk, eftersom att djuren behandlas så pass fint och att det inte heller bidrar till miljöproblem när transporterna inte heller är så långa. Kraven på tankbilarna är höga och rutterna är strikt angivna. Sen är alla chaufförerna utbildade i eco-driving, samt att det genomförs tester på bilar som skall gå på biogas. 

Ett bättre alternativ än den mjölken som vi köper nu är nog den ekologiska, eftersom att den är helt ren från medel för att tex. hålla ohyra borta från kossornas betesmarker etc. Det är nog den enda slående produkten. 

http://www.norrmejerier.se/miljo/transporter

http://www.norrmejerier.se/fran-hage-till-mage

http://www.norrmejerier.se/mjolk/farsk-mjolk-fran-gard-till-kok/tillverkning

Alla tre källorna är norrmejeriers egna officiella hemsida, därför bedömer jag dom som relevanta och trovärdiga då det inte är några privatpersoner som skriver. Utan det bygger på fakta och undersökningar. 

Matematikiskabegrepp

Addition = plus, man adderar någonting. x+x=y är ett exempel på ett tal som adderar någonting. Term + term = summa. 

Subtraktion = minus, man subtraherar någonting, eller man tar bort. x-x=y är ett exempel på ett tal som subtraherar någonting. Term - term = differens är också ett exempel på en subtraktion.

Multiplikation = man multiplicerar någonting, ett annat ord för multiplikation är gånger. 

Faktor x faktor = produkt är ett exempel på en multiplikation. 

division = en uppställning i division ser ut så: täljare/nämnare= kvot. Du delar din täljare med nämnaren för att få reda på kvoten. 

kvadrat = en fyrkant där sidorna är lika långa och alla vinklar är räta (90°). För att räkna ut arean på en kvadrat räknar man basen x höjden.

rektangel = alla vinklar är räta (90°) och de parallella sidorna är lika långa. För att räkna ut arean tar man basen x höjden.  

triangel= vinkelsumman av en triangel är alltid 180°, har endast tre kanter & tre sidor. För att räkna ut arean på en triangel tar man b x h / 2.

romb = väldigt lik en kvadrat. Alla fyra sidorna är lika långa, men vinklarna är inte räta. Oftast är de parallella diagonala vinklarna lika stora, en trubbig och en spetsig. Man kan tänka sig en kvadrat som lutar. 

Parallelogramm = lik en rektangel, det är en fyrhörning vars motstående sidor är parallella. Vinkarna är inte räta, utan där är det desamma som på romben. De motsvarande diagonala vinklarna är antingen trubbiga, eller spetsiga.

rät vinkel= 90°

spetsig vinkel= mindre än 90°

trubbig vinkel = större än 90°

triangelns vinkelsumma= alla tre vinklar som ingår i triangelns summa adderade. Alltid 180°

deci= innebärande faktorn för tiondel (1/10). (d)

centi= innebärande faktorn för hundradel (1/100) (c)

milli= innebärande faktorn tusendel (1/1000) (m)

hekto= måttenhetsprefix för 100 (h)

kilo= måttenhetsprefix för 1000 (k)

mega= måttenhetsprefix för 1000 000 (M)

giga =  måttenhetsprefix för 1000 000 000 (G)

tera =  måttenhetsprefix för 1000 000 000 000= en björn = T

primtal= ett flertal som är endast är delatbart med 1 eller sig själv, tex. 4,2,3,5

medelvärde= summan av värderna delat med antal observationer

medianvärde= värderna sorteras i storleksordning och de ta som sorteras i mitten är medianvärdet
prefix= 

Mina mål för åttan

-Kvalitén på mina arbeten ska bli höjas, formuleringar, format, relevant innehåll etc. 

-Nivån på muntliga presentationer så som mina redovisningar ska höjas, mer innehållsrik fakta, bättre beskrivningar av källor, inlevelse i det man berättar om.

-Öka mitt ordförråd i spanska och engelska, prata mer utav det båda språken. Ta ställning och visa mer av min mutliga kapacitet på lektionerna.

-Bidra mer i No, och ett större engagemang i de ämnena som inte alltid faller mig i smaken. 

gaser

Helium är ett grundämne

har den lägsta kokpunken av alla grundämnen.

Vid jätte högt tryck kan helium övergå i fast form.

helium är obundna atomer osm inte reagerar alls med andra ämnen. 

Eftersom heliumatomerna är så småa pga deras ovilja att reagera med andra atomer så kan helium lätt sippra ut från bland annat lagringsbehållare.

helium är de näst vanliga grundämne efter väte i hela universum.

Helium är gasformigt.

Hör till gruppen ädelgaser, ädelgaser reagerar inte med andra ämnen.

De kemiska tecknet för helium är He.

Neon är en gas utan färg lukt och smak.

Neon är en ädelgas och bildar inga kemiska föreningar. 

Gasen finns i små mängder i våran luft. Neon kan förekomma i jordskorpan.

Man använder neon i lysrör och reklamskyltar.

Gasen sänder ut ett intensivt orangerött ljus när den utsätts för spänningar upp till 4 000 volt.

Neon utvinns ur luft genom att denna kyls ner till flytande form. Gaserna i den flytande luften skiljs sedan åt genom en stegvis uppvärmning. Man tillverkar endast cirka ett ton neon i världen per år.

Neon upptäcktes och beskrevs 1898 av William Ramsay och Morris W. Travers. Namnet på ämnet syftar på betydelsen ny. Ny heter neos på grekiska. Neon var den senaste upptäckten i en rad av ädelgaser.

Kväve är en gas utan färg och lukt. 

Kväve är också ett grund ämne, som är nödvändig för allt liv.

Det kemiska tecknet för kväve är N.

Luften består till cirka 78 procent av kvävgas, som kemiskt skrivs N2.

ordlista

dtfghjklOrd/begrepp i NO

Ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden. Organismer som djur, växter, svampar och bakterier lever i ekosystem. Organismerna är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.

Näringskedja kallas den väg som näringsämnen vandrar genom växter, djur, svampar och mikroorganismer. I alla näringskedjor finns tre huvudnivåer.

Producenter är växter och alger, men också till exempel vissa bakterier. De kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen.

Konsumenter är alla växtätande och köttätande djur. På denna nivå finns också människan.Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som tar hand om döda växter och djur. Nedbrytarna sönderdelar näringsämnen men kan också bygga upp nya. Ett annat ord för nedbrytare är destruent.En näringskedja är aldrig enkel eftersom ett djur sällan äter bara en sorts föda. En sork till exempel äter många olika sorters växter, och det finns flera djur som äter sorkar. I ett ekosystem finns det många näringskedjor som flätas samman och bildar en näringsväv.

Näringsväv sammanknutna näringskedjor i ett ekosystem. En organism lever sällan av ett enda slags föda. En sork äter t.ex. många olika växter och sorken äts av många olika predatorer, vilka i sin tur äter annat än sorkar. På detta sätt har man sällan entydiga näringskedjor i naturen, utan de flätas vanligen samman till en ofta komplicerad näringsväv med tvärförbindelser, genvägar och återkopplingar.En tät näringsväv som består av många olika arter är mindre känslig för miljöförändringar än en gles näringsväv. Jämför t.ex. Östersjöns glesa väv med Västerhavets täta. Artrikedomen i dessa näringsvävar kan exemplifieras med antalet algarter som utanför Bohuslän är ca 350 och i Stockholms skärgård ca 70.

Kretslopp  är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen. I naturen finns många olika kretslopp. Vattnets kretslopp och syrets kretslopp är vyiär stjärnor föds och dör hela tiden. I ekonomiska kretslopp är det pengar eller varor som cirkulerar. Inom till exempel hinduismen talar man om återfödelsens kretslopp där själen från en död människa vandrar vidare i en nyfödd kropp.Överallt finns det kretslopp. En del är snabba, andra är mycket långsamma, men i varje kretslopp kan man följa något som hela tiden rör sig. I vattnets kretslopp exempelvis är vatten ständigt i rörelse. När solen värmer hav och mark avdunstar vatten och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt och blir kallare och bildar så småningom moln. Ur molnen faller sedan regn och vattnet återvänder till havet och marken som värms upp av solen så att det bildas vattenånga, och så vidare.

Fotosyntes är när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Som restprodukt bildas syrgas. För att fotosyntesen ska fungera behövs energi i form av ljus.

Växten tar upp koldioxid ur luften, vatten ur marken och energi ur solljuset. Av detta bildar den glukos som den använder som byggstenar när den växer och som energi för sina livsprocesser. Syret som bildas släpper den ut i luften.

Klorofyll, är det ämne som ger växterna deras gröna färg. För att en växt ska bli grön krävs ljus. Växter som gror i mörker blir alldeles bleka. Klorofyllen behövs för att växterna ska ta upp energi ur solljuset. Det är en process som kallas fotosyntes.

Ekologi, är läran om hur organismer, såsom djur och växter, lever och fungerar i sina livsmiljöer.

pH-värdeutrustning (olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )

biologisk mångfald är hur stor variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Man kan mäta biologisk mångfald på olika sätt.

art är ett viktigt ord inom biologi som beskriver ett sl

ags organism. Exempel på arter är skogshare, abborre och gran.

Population är alla växter eller djur av en art som finns inom ett begränsat område vid en bestämd tidpunkt. Alla igelkottar på Gotland är en population. Ett annat exempel är alla tigrar i nationalparken Chitwan i Nepal. En population kan vara stor eller liten, men den är oftast stabil. Det betyder att det finns ungefär lika många individer (igelkottar eller tigrar) i området hela tiden. Men om det till exempel finns gott om mat och vatten i ett område växer populationerna som finns där. Många ungar föds och överlever och djur vandrar in från andra områden. När populationerna blir för stora så att maten inte längre räcker dör många djur och andra lämnar området. Populationen minskar, och då räcker maten till de djur som blivit kvar.

Energiflöden i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Organism i ekologisk mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.

Naturtyp inom växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så representativ som möjligt för den aktuella naturtypen. Inom en grupp provytor, helst av samma storlek, kan man bl.a. göra en andelsberäkning av olika arters förekomst för att få en uppfattning om naturtypens artsammansättning.

Nedbrytare organism som bryter ned död organisk substans, se destruent.

Utrotningshotad sägs en art (eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från människan. Ofta används ordet oegentligt för alla slags nutida artförsvinnanden (utdöenden), oberoende av bakomliggande orsak. På officiella listor över arter som riskerar att försvinna (se rödlista) används termen akut hotad för de arter som bedöms löpa mycket hög risk att försvinna inom en nära framtid. Jämför utdöende.

Biosfär den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.

Närsalter ett salt vars joner växter och alger behöver som makronäringsämne eller mikronäringsämne.

Biomassa vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten hos organismer växlar i så hög grad. Någon gång beräknas biomassan i volym. Man kan också tala om enskilda arters biomassa, t.ex. den mänskliga populationens.

Förmultning sammanfattande benämning på de processer som sker när organiskt material bryts ner under syretillträde

Växtcell Växters celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol. Plastiderna kan vara utformade som kloroplaster, kromoplaster, amyloplaster eller elaioplaster. De gröna kloroplasterna innehåller klorofyllhaltiga tylakoidmembraner och ombesörjer fotosyntesen. Kromoplaster saknar klorofyll men har gula eller röda karotenoider (exempelvis i nypon och tomat). Färglösa amyloplaster lagrar stärkelse (exempelvis i potatisknölar) och elaioplaster fett.

Den del av cellväggen som utvecklas medan cellen ännu växer kallas primär cellvägg, medan den del som pålagras innanför denna efter avslutad celltillväxt kallas sekundär cellvägg. I alla cellväggar är cellulosa, hemicellulosa och proteiner viktiga komponenter; i sekundära cellväggar förekommer ofta också lignin (vedämne). Genom cellväggen går porer med cytoplasmasträngar (plasmodesmer) från cell till cell.

När en växtcell har vuxit färdigt upptas i allmänhet det mesta av dess volym av en stor vakuol (cellsaftrum) omgiven av ett membran som kallas tonoplast. I vakuolen finns i allmänhet en strukturlös vattenlösning (cellsaft) av oorganiska och organiska ämnen, men ibland kan det finnas kristaller eller andra fasta kroppar. Vakuolen tjänar både som cellens ”soptunna” och som tillfällig lagringsplats för ämnen som senare kommer till användning i andra delar av cellen. Ofta lagras där giftiga substanser som skydd mot parasiter och växtätande djur.

Djurcell  

Bekämpningsmedel är medel som används för att bekämpa oönskade växter eller djur. Det kan vara till exempel bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss. De vanligaste bekämpningsmedlen är kemiska. Men det finns även biologisk bekämpning.

Med kemiska medel bekämpas mikroorganismer, svampangrepp, skadedjur och ogräs. Giftiga bottenfärger för båtar ska förhindra att havstulpaner och musslor växer på båtarna. Tryckimpregnering av virke förhindrar svampangrepp. Besprutning på åkrarna dödar insekter som annars äter upp skörden.

Biologisk bekämpning används i framför allt växthus eller inom mindre områden utomhus. Insekter används för att bekämpa skadeinsekter, till exempel används parasitsteklar mot gurkbladlus och minerarflugor. Bakterier kan användas mot till exempel fjärilslarver och mygglarver.

Övergödning är när det finns mer näringsämnen än vad naturen kan ta tillvara. Övergödning är när eutrofieringen har gått för långt. Det kan leda till algblomning i havet eller till att sjöar och vattendrag växer igen.

Försurning betyder att mark- eller vattenområden fått lägre pH. Försurning innebär oftast skador på miljön. Mark och vatten får nämligen inte bli för sura för då får djur och växter allt svårare att leva där. Måttet på surhet kallas pH. Ju lägre pH, desto surare.

Separationsmetoder sätt att särskilja komponenterna i en blandning av ämnen, t.ex. genom filtrering eller sedimentation.

Dekantering betyder att man försiktigt häller av en vätska som finns över en fällning eller över en annan tyngre inte blandbar vätska.

Filtrering är en metod att skilja ut fasta ämnen eller partiklar från en vätska eller gas.

Destillering

Kromatografi

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma)

Blandningar

Lösningar/ löslighet lösning är en blandning av flera ämnen.Den är alldeles jämn så att den ser ut som ett enda ämne. Det ämne som det finns mest av kallas lösningsmedel.

Oftast menar man med lösning en vätska där ett fast ämne är upplöst. Eftersom man inte kan se någonting av det fasta ämnet är lösningen alldeles genomskinlig. Ett exempel är havsvatten. Det består av vatten med salt upplöst i. Lösningsmedlet är alltså vatten.

Filtrat

Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat, slutsats/diskussion)

Planering av laboration

Bensin  bensin är en vätska som görs av petroleum och som mest används som motorbränsle.

Frys

Kyl

Kvicksilver

Diskmaskin

Tvättmaskin

Turbin

Krig

Kompass

Elektrisk stöt

Modell vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.

Partikelmodell   molekylers rörelse.

Egenskaper hos olika ämnen som det låter, vad ämnen har för egenskaper tec. Väte och syre bildar vatten och är en egenskap hos de grundämnena tillsammans

Fasövergångar när ett ämne övergår från en fas till en annan.

Aggregationsformer, kan vara flytande fast, eller gasform. Olika tillstånd/former.

Materia är något som har en massa, det vill säga kan vägas.

Atom är den minsta delen av ett grundämne.

Molekyl, uppbygd av två eller flera atomer eller grundämnen.

Grundämne är ett ämne där alla atomer har samma atomnummer, alltså samma antal protoner i atomkärnan.

Kemisk förening ämne bestående av två eller flera grundämnens atomer bundna till varandra.

Kemiskt tecken är en kort beteckning för ett grundämne.

Periodiska systemet den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten.

Densitet eller täthet, är ett mått på hur stor massa en viss volym av ett ämne har, det vill säga hur tungt ämnet är i sig.

Systematiska undersökningar en undersökning som utförs enligt ett system, eller i en specifik ordning

Naturvetenskap den sammanfattande benämningen på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar.

Vetenskapliga metoder, är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.

Förklaringsmodell en förklarande vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en representation av ett fenomen.