kemi test, del 2.

Vad är likheten och skillnaden på förbränning av etanol som är gjort av raps och förbränning av ett fossilt bränsle? 

Well, till att börja med så förbränns ju de båda ämnena. Så när hela ''förbränningsprocessen'' har genomförts så släpper ju de båda förbrända ämnena ut koldioxid och vatten.

Eller släpper ut och släpper ut, det omvandlas till CO2 och H2O. Och det är den säkraste likheten som jag hittar. Eftersom all typ av förbränning släpper ut koldioxid och vatten. 

Jag har dock inte hittat så många källor som utförligt beskriver vad som händer när etanol förbränns. (Finns mer källor när det kommer till bensin). Men jag har ingen kritiskt sammanfattning eller någon vidare säker analys så jag får helt enkelt skriva på den fakta som jag har snappat upp under lektionerna, och förlita mig på de källorna som till viss del verkar vara rätt så rimlig när det gäller etanol. 

Skillnaden mellan etanol och förbränning av fossila bränslen kan vara att etanol är mer skonsamt för miljön. Eftersom etanol inte är gjort av olja eller andra fossila bränslen, utan av sockerbetor, potatis, raps och majs så släpper det inte ut lika mycket växthusgaser. 

Etanol är också förnyelsebar energi tänker jag, då man alltid kan odla nya grödor för att skapa nytt bränsle. 

En fördel till att använda etanol som bränsle till ett fordon jämfört med bensin är att den inte heller sliter lika mycket på motorn. Sen har etanol en kort kolkedja och löser sig lätt i vatten, och bryts lätt ned av mikroorganismer utan negativa miljökonsekvenser.

Det gör inte bensin och då tänker jag såhär, om man skulle hälla ut en liter bensin, som är ett exempel på ett fossilt bränsle på marken eller en gräsplätt och sedan låta det sjunka in i jorden, skulle marken där ta mycket större skada än om man skulle hälla ut en liter etanol. Och på sikt så skulle det mycket snabbare kunna växa någonting på den platsen man har hällt ut etanol, än på den platsen som har förstörts av bensin. 

Med tanke på att bensin, som bland annat innehåller ca 500 kolväten (väte=lättantändligt), petroleum och en hel del andra tillsatsmedel så släpper det det ju ut en hel del avgaser. Och det är en bidragande effekt till en hel del miljöproblem vi har idag. Dock så kan man ju tänka att etanol, som också förbränns borde släppa ut en massa koldioxid som i sin tur också bidrar till miljöproblem. Men saken är ju att fossila bränslen släpper ut mer. 

Man kan jämföra det med två stycken brasor. I den ena brasan så eldar man rent virke, eller furu. Och den andra brasan så eldar man lite sopor, typ plastburkar och plastflaskor. Röken från brasan som eldas med furu är inte lika farlig, och den brukar oftast vara vit i färgen. Den röken innehåller koldioxid, men också vatten. Den andra brasans rök, som eldas med plastförpackningar färgas nästan svart. Plast har ett högt värmevärde, ungefär lika mycket energi per kilo som olja. Plasten som eldas kan innehålla kväve som bildar kväveoxider och cyan föreningar. Den kan också innehålla fyllmedel och färgpigment, men det jag ville komma till var att den röken som kommer från den brasan som eldas med plast (som är gjort av olja) släpper ut kväveoxid och cyan föroreningar som förorenar luften. 

Bara där kan man se vilket bränsle som är mest skonsam för miljön. Det som innehåller druvsocker, eller det som innehåller farliga ämnen, som förorenar luften på samma sätt som en bil kan göra (fast i en mindre mängd).  På ett sätt är plast också ett fossilt bränsle, i det här fallet. 

Hur som helst, man vet också att fossila bränslen är den största bidragande orsaken till utsläpp av växthusgaser, till skillnad från etanol (eller furu(-; ). Som inte släpper ut.

En till sak, som skiljer fossila bränslen och etanol åt är ju att fossila bränslen består ju av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund, och inte heller kan återbildas. Eller jo det kan det, men det tar riktigt lång tid. Så därför är etanol mer praktisk i längden, eftersom att den är som sagt förnyelsebar. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Etanol_%28motorbr%C3%A4nsle%29

http://www.pluggakuten.se/index2.php?page=math&argument=C_2H_5OH%20%2B%203O_2%20%5Crightarrow%5C%202CO_2%20%2B%203H_2O

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/

http://www.gronabilister.se/49/ 

http://www.miljobilar.net/etanolbilar.aspx

https://korkortonline.se/teori/drivmedel/

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/etanol-storre-miljobov-an-bensin_4111731.svd

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bensin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/bensin

http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=182

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem

Växthuseffekten. Vad är det för någonting?

Och hur uppstår den?

Man kan lätt förknippa växthuseffekten med global uppvärmning och hålet i ozonlagret. Alla tre hänger lite grann ihop, men dt är också tre helt olika miljöproblem.

Man kan i alla fall säga att växthuseffekten kan bidra till den globala uppvärmningen. Även hålet i ozonlagret. Men orsakerna som bidrar till den globala uppvärmningen, är två helt olika saker som jag tänkte berätta eller skriva om i det här blogginlägget. 

För att växthuseffekten ska kunna fungera så krävs det ju såklart en hel del växthusgaser. 

Exempel på växthusgaserna är bland annat, vattenånga (h2o) , koldioxid (CO2), ozon, , dikväveoxid(N₂O), metan (CH₄) och freoner. Det alla växthusgaserna här har gemensamt är att alla, bidrar till att värma upp våran jord. Med en lagom mängd utav växthusgaser, så håller vi ett jämt klimat. 

Vi har sedan långt tillbaka haft en stor nytta av växthuseffekten, och det har vi än i dag. Men nu på senare tid så har vi människor rubbat den nyttiga balansen för att behålla värmen med att släppa ut en massa växthusgaser. Och det värmer upp våran jord, och kan på lång sikt förändra vårar klimat. 

När vi till exempel kör bil. Så förbränns ju koldioxid och vi släpper ut koldioxid och vattenånga. 

De växthusgaserna vi har i våran atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen att lämna jorden, eller atmosfären och jorden värms upp. 

Men såklart, utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.

Okej, vi har ganska klart för oss att växthuseffekten värmer upp våran jord. 

Frågan är ju hur den gör det. Och vilka effekter det har på våran jord. 

Det dem här växthus gaserna gör är är att dem i princip lägger sig som ett täcke i atmosfären, dvs. att de släpper in värme (svårare att släppa ut). När värmen träffar dessa växthusgaser (eller molekylerna i vattenånga, koldioxid, ozon, , dikväveoxid, metan (CH₄) och freonerna) så studsar energin åt alla riktningar. Och när växthusgaserna har lagt sig som ett täcke ovanför jorden, eller i atmosfären så stannar ju värmen kvar och träffar jordytan igen. Precis som värmen ’’magasineras’’ i ett växthus. Och om man tänker att den här effekten pågår under lång sikt så ökar den globala uppvärmningen allt eftersom. 

Några exempel på de konsekvenser som uppstår när den globala uppvärmningen ökar kan vara att de länder som ligger nära runt ekvatorn skulle utsättas för torka och en sinande 

livsmedelproduktion. 

Detta är länder som ofta är befolkningsrika och i stort behov av matproduktion. Exempel på dessa länder är nog främst dem som ligger kring medelhavet som Spanien, Italien, Länderna på Balkanhalvön, stora delar av Afrika osv. Hetta och torka kan rasera skördar och skulle kunna i sedan tur leda till en svältkatastrof. 

En annan konsekvens som kan uppstå är att den stigande medeltemperaturen leder till upptidning av en massa glaciärer som i sin tur bidrar till att havsnivån höjs. Och de städer och länder som ligger låglänt kan drabbas av översvämningar. Växthuseffekten kan bidra till en hel del naturkatastrofer. Och det är såklart något man vill förhindra. Vad man kan göra för att förhindra, eller minska effekten av värmen som absorberas kan man minska på utsläpp av växthusgaser. En konkret lösning är att inte köra så mycket bil, men då krävs det många som trappar ned på utsläppen för att det ska göra en synlig verkan. Att minska utsläppen av industrier skulle också minska en hel del utsläpp av växthusgaser.

Nu över till det andra miljöproblemet. Det stora hålet i ozonlagret.

För det första, vad är ozonlagret och vad har det för funktion? 

Ozon, är en speciell form av syre, eller en gas osm finns i den luften vi andas. 

Normalt syre som vi andas har molekylen två syreatomer, medan ozon har molekyler med tre syreatomer. Så den kemiska beteckningen för ozon är O3.

Det ozonet gör är att det lägger sig som ett skikt på ungefär 10–50 kilometers höjd, (källa http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ozonskiktet). Och skyddar oss från den starka UV-strålningen som solen strålar ut, och det skyddet är livsviktigt för oss och alla tänkbara levande organismer. 

Ozonet i ozonskiktet bildas när UV-strålar träffar vanligt syre, och vissa delar av ozonet i ozonlagret kan samtidigt brytas ned till vanligt syre. 

Och det är  dem här två processerna som ständigt pågår som håller ozonskiktet i balans. Utan ozonlagret så skulle vi inte kunna överleva, de flesta människor skulle dö i hudcancer.

Sen så skulle havsnivån kunna höjas, om det här skyddet mot de ultravioletta stålarna inte hade funnits. För då skulle glaciärer kunna smälta, det räcker bara med att medeltemperaturen på jorden höjs med en grad för att vissa områden ska kunna smältas. Och att det ska kunna utlösa någon slags reaktion. 

Vad som har varit väldigt oroväckande och hotande mot oss är att på vissa ställen runt våran jord så har det skyddande ozonskiktet tunnats ut. Speciellt vid polerna över Antarktis. Varför det har blivit tunnare där, eller ett hål så att säga är pga. stora utsläpp av gaser som bryter ned ozonet. Freoner är ett exempel på en nedbrytande gas som bland annat har används flitigt som kylmedel i kylskåp och som drivgas i sprayflaskor. 

Som tur är numera är ozonförtunnande ämnen förbjudna och användningen har minskat. Och uttunningen av ozonskiktet har lugnat sig, men att återställa det skyddande lagret kommer att ta lång tid. Men så småningom så kommer det vara återställt, om man inte släpper ut mer nedbrytande gaser!

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten

http://vaxthuseffekten.org/

För att formulera texten utförligt använde jag mig av http://www.synonymer.se/

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ozonskiktet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/ozon/tiofragorochsvar/vadarozon.5.303f5325112d7337692800017169.html