SO sista frågan på provet.

15. Förklara och redogör för hur det går till när du döms för ett brott, från händelse till fängelse.

Det beror på vilket brott jag har begått, har jag kört bil med dimljusen på kan jag få en penningbot direk utskriven om en polisbil stannar mig. 

Har jag handlat på ett visst sätt så det har skett en anmälan inleds ett arbete hos åklagare och polis.

Efter brottet är anmält kontaktas en åklagare, polisen eller åklagaren beslutar om det ska inledas en förundersökning. 

Det polisen gör under en förundersökning är att 

samla bevis

-tala med brottsoffret

-tala med vittnen

-tala med den misstänkte

-teknisk undersökning som blodstår och fingeravtryck.

När detta gjorts överlämnas förundersökningen till åklagaren. Åklagarens uppgift är att bedöma om brottet är så pass allvarligt att det krävs att väcka åtal.

Undersökningen kan läggas ner om:

-bevis saknas för att brottet har begåtts

-att händelsen som har anmälts inte är ett brott

-den som begått brottet är under 15, socialtjänsten kopplas istället in. 

Väcks åtal inleds ytligare en undersökning sk. utredning och därmed kan jag som är misstänkt för brottet i sin tur bli anhållen medans utredningen görs. Efter tre dagar som frihetsberövad kan jag därmed bli häktad om åklagaren anser att brottet är så pass grovt att det kräver den åtgärden. Är brottet mindre grovt, eller om bevisningen inte tilltäcker kan jag släppas på frifot, till motsatsen är bevisad och om åtgärden behövs dras in. 

När utredningen är färdig bedömer åklagaren om den ska väcka åtal dvs. bedömer om bevisen är starka nog. 

Åtalet kan läggas ned om den misstänkte erkänner sitt brott, därmed kan böter skrivas ut direkt eller sk. åtalsunderlåtelse som kan ges. 

Rättegången har en ordning som ser ut på följande sätt;

Inblandade kallas in via högtalare och närvaro kollas, är viktiga personer som har stor betydelse i huvudförhandlingen ställs rättegången in. En ny rättegång kommer kallas vid ett senare tillfälle.

Vittnen får oftast inte vara med i rättssalen förrän deras röst har hörts.Vittnen är ofta kallade till en senas tidpunkt för att inte påverkas av det andra säger i rättssalen.

Man låter alla tala, ordningen orkar jag inte gå in på. 

Bevisen redovisas och den tilltalade får stå införsvar. 

Sen kommer vi till den punkt som heter huvudförhandling, där domaren tillsammans med sina nämndemän överväger om den tilltalade (jag) är skyldig och vilken påföljd jag döms till. 

Näringsämnen i lunchen

Undersökning, Vad finns i skollunchen?

Finns det protein i fiskpuddingen?

Finns det stärkelse i skirat smör?

Finns det glukos i potatisen?

(Stärkelse i någon sallad?)

Vilka ämnen finns i potatis, sallad, skirat smör, fiskpudding.

Jag tror att utifrån hur min frågeställning ser ut så kommer det att ske en reagens på alla ämnen vi testar, mina förväntningar är att fisk innehåller protein, att smör innehåller kolhydrater, att det finns druvsocker i potatis och kolhydrater i sallad.

Material;

Provrör x4

glasbägare

brännare

tändstickor

vatten

provrörsställning

CuSO4  (kopparsulfat)

NaOH (natriumhydroxid)

jod (I)

Metod:

Blandar maten med vatten tills det har blivit en lösning.

Tillsätter 2 teskedar i provröret av min lösning.

Tillsätter ämnen för att få fram reagensen (mer utförligt förklarat i vardera undersökning i nedanstående stycke).

Jag tar två cm av den upplösta potatisen i ett provrör

För att se om det finns stärkelse i lösningen tillsätt ett par droppar jod. Om lösningen blir mörk (svart/blå/brun) innehåller den stärkelse.

För att undersöka om det finns protein i potatislösningen gör jag Biuretprovet.

Jag tar två cm av den upplösta potatisen i ett provrör. Sen droppar jag först 4 droppar NaOH i lösningen och sedan 4 droppar CaSO4. (Blir lösningen lila innehåller den protein).

För att undersöka om det finns druvsocker i potatislösningen gör jag Trommers prov.

Jag tar 4 droppar Cu SO4 , och sen tillsätter NaOH tills lösningen blir klarblå. Sätt provröret i kokande vatten. Om lösningen blir gulorange innehåller den druvsocker. Notera resultatet!

För tabell utöver reagensen i vardera undersökning, en spalt för varje ’’rätt’’ jag undersöker med i fyllnad utifrån följande frågor;

Fanns det protein i fisken;

Fanns det stärkelse i fisken:

Fanns det glykos i fisken:

osv med följande ’’rätter’’.

Resultatet kan man se i tabellerna nedanför.

Livssmedel	Stärkelse	Glykos	Protein
Fiskpudding	svart	brunt	blå
Bröd, frukostbröd	svart, lila	orange	blå
Potatis	vitt	orange	blå
Majs	lila	brun	blå

Livssmedel	stärkelse	glykos	protein
Fiskpuddingen	ja	nej	nej
Bröd, frukostbröd	ja	ja	nej
Potatis	nej	ja	nej
Majs	ja	nej	nej

Hypotes:

Jag tror att fisken innehåller: protein. För jag tänker att fisk innehåller protein som kött gör.

Jag tror att brödet innehåller: druvsocker, eftersom det är kolhydrater och kolhydrater är energi. Den energin måste komma frånglykos

Jag tror att potatisen innehåller: stärkelse och druvsocker, den växer pga solljus

Jag tror att majsen innehåller: stärkelse och druvsocker, eftersom det är en kolhydrat, en växt som växer pga solljus.

När jag tittar tillbaka på min hypotes så ser jag att jag inte har tagit med stärkelsen. Orsaken var att jag inte visste vad stärkelse riktigt var för något, jag trodde det var något som e-medel, gödningsmedel eller dylikt.

När jag läser om det på wikipedia så får jag klart för mig att det är den vanligaste kolhydraten i födan. Att stärkelse förekommer främst i mjöl, potatis, bröd, pasta och ris.

Det som förvånar mig är reagensen då från potatisen, att den inte har reagerat på stärkelsen.

Förväntade mig också att fisken innehöll protein, men har inte heller haft så stort vetande om vad fisk innehåller generellt.

Reagensen på brödet var inte så förvånande, då det reagerade på allt förutom på protein.

Bröd innehåller ju inte kött.

Förväntade mig att majs skulle innehålla glykos eftersom att det är en kolhydrat men den reagerade istället på stärkelsen.

Det är ju en sak som jag hade kunnat göra bättre i min undersökning, att läsa på lite mer om vad som mina ämnen kunde tänkas innehålla, men framförallt  vad stärkelse, glykos och protein är.

Majsen chansade jag lite på, och där tog jag med stärkelse eftersom jag antog att majsen var från en konservburk. Och då drog jag den parallellen med konserveringsmedel, e-medel, aa det jag trodde stärkelse var.

Det som jag ändrade i min planering det var ju metoden för att utföra arbetet, den hade jag även kunnat formulera bättre i min planering. Den var ganska oklar och jag visste inte heller riktigt vad jag skulle skriva eftersom jag inte kunde så mycket om näringsämnena i sig. Jag hade kunnat vara mer förberedd, med att läsa på och tänka noga igenom innan jag skulle börja.

Jag hade kunnat göra en arbetsbeskrivning i förväg och kanske en efteråt, så hade jag kunnat jämföra bättre.

Källkritik fördjupning i NO

Jag redovisade i en muntlig presentation, och där kom jag inte in så mycket på vilka källor jag har använt. Men jag hänvisade till en dokumentär från tv4 kalla fakta som hade ett väldigt djupgående perspektiv, trots det vill jag nog ändå säga att det var väldigt objektivt framställt.

I dokumentären är det forskare och poliser som pratar om statistik, du får se intervjuer med sexköpare samt prostituerade.

Dom har gjort  statistik om hur ofta sexköp förekommer via internet. 

En undersökning som polisen har gjort med en ansvarig spaningsledare mm.  Jag kan nog inte påstå att dena dokumentär är beroende heller av en annan källa när de som gjort programmet har säkerställt allt som ges ut med tydliga undersökningar som dom själv står bakom. 

Skulle det vara en helt förvrängd bild som dom ger ut skulle jag nog kalla det för propaganda, eftersom programmets syfte dels är för att informera folket (såklart populär tv, men jag litar på att det är en rätt bild de ger ut). 

Det jag kan jämföra med är det jag har mailat med en kvinna som jag hittade via en annons, som inte ville förklara något djupgående om henne eller om verksamheten för mig. 

Jag tolkar hennes ord som att det är en allt för djup verksamhet som jag kanske inte skulle förstå, speciellt inte från hennes perspektiv när hon inte ville berätta någonting för mig. Att det finns för mycket förutfattade meningar mm. 

Det är enkelt att förstå sig på en statistik, men hur det egentligen är och att kunna förstå det kanske kräver ett djupt engagemang av ämnet i sig. Kanske att man behöver vara indragen i verksamheten till och med… 

Vad tv4 dokumentären visar kan man lätt komma med egna perspektiv på, vilket också tyder på att det är en väldigt objektiv bild som dom ger ut. Kanske var syftet att dessutom dra i gång en debatt? Vad vet jag. 

Jag läste en del på wikipedia dessutom, där texten mest talade om statistik, begrepp som ofta förekommer, hur det ser ut i olika länder osv. Ingen mer djupgående fakta än dokumentären. Användes mest till att få en förförståelse och att lära sig begreppen. Fungerade ungefär som ett uppslagsverk för de begreppen jag tog upp i början av min muntliga redovisning. 

PADLET NATIONELLA MINORITETER

KLICKA HÄR

process elbil

Det material jag startade med att använda;

- en ketchupflaska 

- snusdosor

- blompinnar

- en tom pet-flaska (som inte kom till använding) 

- sugrör

- blompinnar 

- gummiband

Det första som jag börjar med är att göra en ritning på min bil som jag har utgått efter när jag har jobbat med den här bilen. 

Man kan se måtten, vilket material, vars allt är tänkt ska sitta- 

Det här är vad jag börjar göra med chassit. 

Jag gör hål i sidorna där blompinnarna ska sitta. 

Sen gör jag en lucka för att komma in i bilen, så man kan sätta in motorn och greja i den lätt. Jag väljer att inte ta bort själva ''taket'' på bilen, för jag föredrar själv att man inte set motorn och remskivan. 

Sen fick jag mäta ut blompinnarna i samma längd, för att bilen ska driva så rakt som möjligt. 

Efter det här så slutade jag att ta bilder. 

Det jag gjorde efter detta var att fixa min remskiva, limma fast motorn i ''golvet'' på bilen och batterihållarna i själva locket som jag hade skurit ur, som gick att vika upp. 

Såhär tyckte jag att arbetet gick: 

Jag har inte haft någon förkunskap om hur man bygger bilar, inte ens dom enklaste grunderna. Jag tyckte dock att detta var ett väldigt roligt arbete för jag som inte visste eller förstod så mycket från en början fick verkligen lära mig något nytt. 

I efterhand kan jag se att med tanka på de grova däcken, blompinnarna och den tunga flaskan så var det inte så konstigt att bilen inte riktigt ville rulla. 

Jag tog idén om chassit från Ville R i 8B, det hade nog fungerat bättre med ett tungt chassi och lättare hjul. Det vart helt enkelt för tungt och motorn orkade inte driva den tunga bilen. 

Jag hade dessutom kunnat göra hålen som blompinnarna roterade i lite större, för att dom skulle kunna snurra ännu friare och lättare. Det blev även tungt motstånd där. 

Men det var saker som jag inte kunde förutse, tanken hade inte ens slagit mig på att vikten kunde ha haft en stor betydelse. 

Jag tänkte inte heller på hur stark motorn var, och hur lätt blompinnarna som satt fast i hjulen behövde sitta. 

Skulle jag göra en ny bil nu, med ritning och allt hade jag tagit ett