dtfghjklOrd/begrepp i NO
Ekosystem är allt liv
och den icke levande miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara
området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden.
Organismer som djur, växter, svampar och bakterier lever i ekosystem.
Organismerna är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.
Näringskedja kallas den
väg som näringsämnen vandrar genom växter, djur, svampar och mikroorganismer. I alla
näringskedjor finns tre huvudnivåer.
Producenter är växter och alger, men också till exempel vissa
bakterier. De kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen.
Konsumenter är alla
växtätande och köttätande djur. På denna nivå finns också människan.Nedbrytare
är svampar, bakterier och smådjur som tar hand om döda växter och djur.
Nedbrytarna sönderdelar näringsämnen men kan också bygga upp nya. Ett annat ord
för nedbrytare är destruent.En näringskedja är aldrig enkel eftersom ett
djur sällan äter bara en sorts föda. En sork till exempel äter många olika
sorters växter, och det finns flera djur som äter sorkar. I ett
ekosystem finns det många näringskedjor som flätas samman och bildar en näringsväv.
Näringsväv sammanknutna
näringskedjor i ett ekosystem. En organism lever sällan av ett enda slags föda.
En sork äter t.ex. många olika växter och sorken äts av många olika predatorer,
vilka i sin tur äter annat än sorkar. På detta sätt har man sällan entydiga
näringskedjor i naturen, utan de flätas vanligen samman till en ofta
komplicerad näringsväv med tvärförbindelser, genvägar och återkopplingar.En tät
näringsväv som består av många olika arter är mindre känslig för
miljöförändringar än en gles näringsväv. Jämför t.ex. Östersjöns glesa väv med
Västerhavets täta. Artrikedomen i dessa näringsvävar kan exemplifieras med
antalet algarter som utanför Bohuslän är ca 350 och i Stockholms skärgård ca
70.
Kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela
tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen. I naturen
finns många olika kretslopp. Vattnets kretslopp och syrets kretslopp
är vyiär stjärnor föds och dör hela tiden. I ekonomiska kretslopp är det
pengar eller varor som cirkulerar. Inom till exempel hinduismen talar man om återfödelsens
kretslopp där själen från en död människa vandrar vidare i en nyfödd
kropp.Överallt finns det kretslopp. En del är snabba, andra är mycket
långsamma, men i varje kretslopp kan man följa något som hela tiden rör sig. I vattnets
kretslopp exempelvis är vatten ständigt i rörelse. När solen värmer hav och
mark avdunstar vatten och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt och blir
kallare och bildar så småningom moln. Ur molnen faller sedan regn och vattnet
återvänder till havet och marken som värms upp av solen så att det bildas
vattenånga, och så vidare.
Fotosyntes är när
växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Som
restprodukt bildas syrgas. För att fotosyntesen ska fungera behövs energi i
form av ljus.
Växten tar upp koldioxid ur luften, vatten ur marken och energi ur solljuset. Av detta bildar den glukos som den använder som byggstenar när
den växer och som energi för sina livsprocesser. Syret som bildas släpper den ut i luften.
Klorofyll, är det ämne
som ger växterna deras gröna färg. För att en växt ska bli grön krävs ljus.
Växter som gror i mörker blir alldeles bleka. Klorofyllen behövs för att
växterna ska ta upp energi ur solljuset. Det är en process som kallas fotosyntes.
Ekologi, är läran om
hur organismer, såsom djur och växter, lever och fungerar i sina livsmiljöer.
pH-värdeutrustning
(olika håvar, mikroskop, lupp, bestämningsnyckel, flora, pH-papper, )
biologisk mångfald är hur stor
variation eller hur många olika av något det finns i naturen. Man kan mäta
biologisk mångfald på olika sätt.
art är ett
viktigt ord inom biologi som beskriver ett sl
ags organism. Exempel på arter är skogshare, abborre och gran.
Population är alla
växter eller djur av en art som finns inom ett begränsat område vid en bestämd
tidpunkt. Alla igelkottar på Gotland är en population. Ett annat exempel är
alla tigrar i nationalparken Chitwan i Nepal. En population kan vara stor eller
liten, men den är oftast stabil. Det betyder att det finns ungefär lika många
individer (igelkottar eller tigrar) i området hela tiden. Men om det till
exempel finns gott om mat och vatten i ett område växer populationerna som
finns där. Många ungar föds och överlever och djur vandrar in från andra
områden. När populationerna blir för stora så att maten inte längre räcker dör
många djur och andra lämnar området. Populationen minskar, och då räcker maten
till de djur som blivit kvar.
Energiflöden i ekologisk
mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och
nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.
Organism i ekologisk
mening den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och
nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem.
Naturtyp inom
växtekologin område inom en viss naturtyp med storlek som bestäms utifrån
naturtypens utseende och som ensam, eller flera tillsammans, skall vara så
representativ som möjligt för den aktuella naturtypen. Inom en grupp provytor,
helst av samma storlek, kan man bl.a. göra en andelsberäkning av olika arters
förekomst för att få en uppfattning om naturtypens artsammansättning.
Nedbrytare organism som
bryter ned död organisk substans, se destruent.
Utrotningshotad sägs en art
(eller högre systematisk enhet: släkte, familj etc.) vara som riskerar att inom
en nära framtid helt försvinna från ett bestämt område (t.ex. ett land) eller
från hela jorden, i strikt bemärkelse på grund av aktiv förföljelse från
människan. Ofta används ordet oegentligt för alla slags nutida artförsvinnanden
(utdöenden), oberoende av bakomliggande orsak. På officiella listor över arter
som riskerar att försvinna (se rödlista) används termen akut hotad
för de arter som bedöms löpa mycket hög risk att försvinna inom en nära
framtid. Jämför utdöende.
Biosfär den totala
massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.
Biomassa vikten av
all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer,
inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan
anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de
lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten hos organismer växlar i så
hög grad. Någon gång beräknas biomassan i volym. Man kan också tala om enskilda
arters biomassa, t.ex. den mänskliga populationens.
Förmultning sammanfattande
benämning på de processer som sker när organiskt material bryts ner under
syretillträde
Växtcell Växters
celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av
plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol. Plastiderna
kan vara utformade som kloroplaster, kromoplaster, amyloplaster eller
elaioplaster. De gröna kloroplasterna innehåller klorofyllhaltiga
tylakoidmembraner och ombesörjer fotosyntesen. Kromoplaster saknar
klorofyll men har gula eller röda karotenoider (exempelvis i nypon och tomat).
Färglösa amyloplaster lagrar stärkelse (exempelvis i potatisknölar) och elaioplaster
fett.
Den del av cellväggen som utvecklas medan cellen
ännu växer kallas primär cellvägg, medan den del som pålagras innanför
denna efter avslutad celltillväxt kallas sekundär cellvägg. I alla
cellväggar är cellulosa, hemicellulosa och proteiner viktiga komponenter; i
sekundära cellväggar förekommer ofta också lignin (vedämne). Genom cellväggen
går porer med cytoplasmasträngar (plasmodesmer) från cell till cell.
När en växtcell har vuxit färdigt upptas i allmänhet det mesta
av dess volym av en stor vakuol (cellsaftrum) omgiven av ett membran som
kallas tonoplast. I vakuolen finns i allmänhet en strukturlös
vattenlösning (cellsaft) av oorganiska och organiska ämnen, men ibland kan det
finnas kristaller eller andra fasta kroppar. Vakuolen tjänar både som cellens
”soptunna” och som tillfällig lagringsplats för ämnen som senare kommer till
användning i andra delar av cellen. Ofta lagras där giftiga substanser som
skydd mot parasiter och växtätande djur.
Djurcell
Bekämpningsmedel
är
medel som används för att bekämpa oönskade växter eller djur. Det kan vara till
exempel bakterier, ogräs, skadeinsekter och skadegörare som råttor och möss. De
vanligaste bekämpningsmedlen är kemiska. Men det finns även biologisk
bekämpning.
Med kemiska medel bekämpas mikroorganismer, svampangrepp,
skadedjur och ogräs. Giftiga bottenfärger för båtar ska förhindra att
havstulpaner och musslor växer på båtarna. Tryckimpregnering av virke
förhindrar svampangrepp. Besprutning på åkrarna dödar insekter som annars äter
upp skörden.
Biologisk bekämpning används i framför allt växthus eller inom
mindre områden utomhus. Insekter används för att bekämpa skadeinsekter, till
exempel används parasitsteklar mot gurkbladlus
och minerarflugor. Bakterier kan användas mot till exempel fjärilslarver och
mygglarver.
Övergödning är när det
finns mer näringsämnen än vad naturen kan ta tillvara. Övergödning är när
eutrofieringen har gått för långt. Det kan leda till algblomning i havet eller
till att sjöar och vattendrag växer igen.
Försurning betyder att
mark- eller vattenområden fått lägre pH. Försurning innebär oftast skador på
miljön. Mark och vatten får nämligen inte bli för sura för då får djur och
växter allt svårare att leva där. Måttet på surhet kallas pH. Ju lägre
pH, desto surare.
Separationsmetoder sätt att
särskilja komponenterna i en blandning av ämnen, t.ex. genom filtrering eller
sedimentation.
Dekantering betyder att
man försiktigt häller av en vätska som finns över en fällning eller över en
annan tyngre inte blandbar vätska.
Filtrering är en metod
att skilja ut fasta ämnen eller partiklar från en vätska eller gas.
Destillering
Kromatografi
Utrustning (bägare,
gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt,
stativklämma)
Blandningar
Lösningar/ löslighet lösning är en blandning av flera ämnen.Den är
alldeles jämn så att den ser ut som ett enda ämne. Det ämne som det finns mest
av kallas lösningsmedel.
Oftast menar man med lösning en
vätska där ett fast ämne är upplöst. Eftersom man inte kan se någonting av det
fasta ämnet är lösningen alldeles genomskinlig. Ett exempel är havsvatten. Det
består av vatten med salt upplöst i. Lösningsmedlet är alltså vatten.
Filtrat
Laborationsrapport (syfte, metod, material, resultat,
slutsats/diskussion)
Planering av laboration
Bensin bensin är en vätska som görs av petroleum och
som mest används som motorbränsle.
Frys
Kyl
Kvicksilver
Diskmaskin
Tvättmaskin
Turbin
Krig
Kompass
Elektrisk stöt
Modell vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som
en representation av ett fenomen.
Partikelmodell molekylers rörelse.
Egenskaper hos olika ämnen som det låter, vad ämnen har för egenskaper
tec. Väte och syre bildar vatten och är en egenskap hos de grundämnena
tillsammans
Fasövergångar när ett ämne övergår från en fas till en
annan.
Aggregationsformer, kan vara flytande fast, eller gasform. Olika
tillstånd/former.
Materia är något som har en massa, det vill säga kan
vägas.
Atom är den minsta delen av ett grundämne.
Molekyl, uppbygd av två eller flera atomer
eller grundämnen.
Grundämne är ett ämne där alla atomer har samma
atomnummer, alltså samma antal protoner i atomkärnan.
Kemisk förening ämne bestående av två eller
flera grundämnens atomer bundna till varandra.
Kemiskt tecken är en kort beteckning för ett
grundämne.
Periodiska systemet den tabell över grundämnen
(element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på
1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten.
Densitet eller täthet, är ett mått på hur stor massa en viss volym av ett
ämne har, det vill säga hur tungt ämnet är i sig.
Systematiska undersökningar en undersökning som utförs enligt ett
system, eller i en specifik ordning
Naturvetenskap den sammanfattande benämningen
på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar.
Vetenskapliga metoder, är de
metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används
inom vetenskapen.
Förklaringsmodell en förklarande vetenskaplig bemärkelse vanligen detsamma som en
representation av ett fenomen.
